Därför är ”Vi har inte resurser” inget argument

Man hör ofta, inte minst i tidskriftsbranschen att ”vi har inte resurser”. ”Det där kan Aftonbladet göra, men vi då, som inte har resurser”. Många tidskriftsredaktioner består av 3-5 medarbetare och det är inte många men det är heller inte noll.

Det märkliga är att när jag pratar med folk på lokala morgontidningar så låter det likadant. ”Vi har inte resurser” för den ena eller andra digitala utvecklingen eller att tänka nya intäktsspår. Detta från redaktioner som kanske har 30 journalister och är 50 totalt på företaget.

Kommentarer bottnar i ett feltänk. Det är inte så att en arbetsuppgift måste åtföljas av en person. Ett smart redaktionellt flöde gör att en person kan ägna sig åt flera saker. Det var länge sedan man bråkade med journalistklubben om att en reporter också kunde ta bilder. Nu ska en reporter inte bara ta bilder utan även filma och sprida sitt material i sociala medier, samt hålla koll på läsardialogen. Det går fint. Steget till att alla bidrar till att hitta nya intäktsströmmar är inte långt.

När jag jobbade på Finansliv var vi fyra personer, två reportrar, en webbansvarig/eventprojektledare och så jag. Vi fixade cirka tio event årligen där ”resursen” var jag som gjorde programmet och Diana Demin skötte allt det praktiska inklusive anmälan och marknadsföring. Vi ordnade årligen en löpartävling med över 1000 deltagare, en heldag om fintech, en halvdag om affärsmodeller, Almedalenseminarer, eftermiddagsseminarer och frukostar. Det gick och vi hade inga stora resurser. Lösningen var allianser – Fintech gjorde vi (och gör Finansliv fortfarande) ihop med Breakit och affärsmodell-dagen med Cordial. Vi producerade också digitala kurser under varumärket Finansliv Academy.

För en tid sedan lyssnade jag på när Kenneth Fransson, chefredaktör på Traktor Power berättade om sitt arbete med rörlig bild.

Med tre personer på redaktionen lyckas de ändå lägga ut dagliga rörliga klipp på sajten, men också på Instagram, Facebook och Snapchat, producera 14 nummer av tidningen utan i princip några frilansare, producera ett Webb-tv-magasin var 14:e dag och redigera, sälja och distribuera DVD-filmer med klipp som läsare har skickat in eller som redaktionen själv producerat. Kolla till exempel det här klippet, som visats av över 46 000:

Traktor Power ägdes tidigare av LRF-media, nu av Svenska medier. Sajten har 22 000 unika besökare i veckan och magasinet 20 000 i upplaga. Men sociala medier-följarna är betydligt fler. Bara på Instagram har man 68 000 följare.

Dessutom producerar denna tremanna-organisation event. Till Målilla Traktor Power Weekend kommer 5000 traktorälskare för att bland annat uppleva när traktorer kör upp och ner ur surhål. Tidningen tar också med sina läsare på resor, bland annat till USA.

Och DVD-filmerna som köps av cirka 5000 årligen exporteras utomlands. Till exempel är titeln ”Schlammschlacht” en storsäljare i Tyskland.

Var det någon som sa att de inte har resurser?

Denna text har tidigare varit publicerad på resumé.se

Hejdå Finansliv, tack för allt!

I dag loggar jag ut från Finansliv för att efter julledighet börja på Chef.
Det jag lämnar är något helt annat än det jag kom till och under de dryga fem år som tidningen har kommit ut så har mediemarknaden skakats om rejält.
Mitt uppdrag var att bli chefredaktör och vd för de sammanslagna tidningarna Finansvärlden och Försäkring och Finans. Men innan jag tackade ja till jobbet fick jag ägarna med på att göra något annat än den fackliga medlemstidning de först hade sett framför sig.
Jag ville göra en branschtidning för de anställda inom finansbranschen, något jag hade sett saknades (andra tidningar som skrev om sektorn gjorde det antingen ur konsumenternas eller aktieägarnas perspektiv, inte ur branschens eget). Jag ville göra en branschtidning eftersom medlemmarna i de respektive förbunden tycker det är viktigare att förstå vart deras bransch är på väg än vad deras fackförbund gör eller tycker. Jag hoppades också att vi skulle kunna bygga en extern upplaga och event kring varumärket när vi tog positionen av det enda magasinet som skrev om dessa frågor.

Anna Lundin som då arbetade på A4 (numera prisbelönt formgivare på Content innovation) gjorde formen på tidningen efter en kreativ process under senvåren och vi lanserade i september 2010.

Finansliv skapas på designmöte med Anna Lundin, då A4 och Jonas Melcherson, då W4. På bilderna även Stefan Ahlqvist, Johan Jeppsson, BrittMari Lantto och Unn Edberg

Finansliv skapas på designmöte med Anna Lundin, då A4 och Jonas Melcherson, då W4. På bilderna även Stefan Ahlqvist, Johan Jeppsson, BrittMari Lantto och Unn Edberg

Den där våren 2010 var jag den enda anställda på Finansliv och parallellt med härligt men ångestladdat utvecklingsarbete så satte jag upp bolaget, tecknade telefonabonnemang, köpte datorer, gick till Claes Ohlson och köpte brevlåda som vi skruvade fast utanför porten, upphandlade allt som behövde upphandlas. Jag registrerade alla möjliga domäner, sociala medier-konton och lyckades efter viss förhandling köpa loss Finansliv.com av en norsk entreprenör. (Först ville vi heta Finanstidningen, men det visade sig att MTG fortfarande satt på det namnet).

Vi gick ut hårt vid lanseringen och bjöd på stor releasefest i Wetterling galleri med en bra bit över hundra gäster och tungviktare som SEB: koncernchef Annika Falkengren, Folksams vd Anders Sundström och Danske banks vd Lars Mörch i snabbintervjuer under minglet.

Jag intervjuade Anders Sundström, då på Folksam, på releasefesten. Och Åsa Berner, Finansliv, pratar med Annika Falkengren, SEB på minglet.

Jag intervjuade Anders Sundström, då på Folksam, på releasefesten. Och Åsa Berner, Finansliv, pratar med Annika Falkengren, SEB på minglet.

Dagen efter stod vi utanför de stora arbetsplatserna och delade ut tidningen och hade mobiliserat anställda på banker och försäkringsbolag runt om i landet som gjorde detsamma. (Ett senare nummer delade vår marknadsansvariga Eva-Marie Åkesson och jag ut vid Saltsjöbanans slutstation Solsidan)

Eva-Marie Åkesson, marknad, delar ut Finansliv vid Saltsjöbanan.

Eva-Marie Åkesson, marknad, delar ut Finansliv vid Saltsjöbanan.

Upplageförsöket gick kort sagt åt pipan. Det visade sig vara svårt att sälja en tidning som halva branschen redan fick genom ett medlemskap.

Men eventen gick bättre. Redan första året 2011 hade Finansloppet över 500 deltagare (för att några år senare nå 1300). Vi fixade halvdagen Business Model Finance tillsammans med Cordial, lanserade Finanslivsstil och gjorde FintechStockholm första gången hösten 2014 (ett event som blev fulltecknat i år när vi samarbetade med Breakit).

Finansloppet med start och mål på Stockholm stadion är största eventet med som mest hittills 1300 anmälda.

Finansloppet med start och mål på Stockholm stadion är största eventet med som mest hittills 1300 anmälda.

Vid lanseringen var vi tre på Finansliv, förutom mig själv; reportrarna BrittMari Lantto och Åsa Berner som tidigare hade arbetat på Finansvärlden. Senare anställde jag en administratör för att hjälpa mig med eventen, i dag har Diana Demin den tjänsten. Vår frilansande AD Rikard Johansson blev anställd som AD/redaktionschef hösten 2014, men slutade i somras.

Redaktionen 2014: Åsa Berner, Rikard Johansson, Unn Edberg, Diana Demin, BrittMari Lantto.

Redaktionen 2014: Åsa Berner, Rikard Johansson, Unn Edberg, Diana Demin, BrittMari Lantto.

När jag i förra vecka hade hejdå-glögg för alla som jobbat med Finansliv kom 40 personer, och då var det en del på inbjudningslistan som hade annat att göra denna eftermiddag i december. Det har varit nödvändigt för Finansliv att arbeta med många externa personer och bolag.

Inte minst för webben som började som en ren bloggsajt för att hösten 2015 få nytt utseende signerat Jonas Melcherson, Iris Media. Nya sajten innehåller mer eget redaktionellt material och kommer att ge Finansliv ytterligare skjuts i sociala medier. Jag skriver mer om sajten här.

Kvar att utveckla vidare finns också Finansliv Academy som är ett embryo till kursportal där vi i dag erbjuder en handfull digitala kurser och under våren 2016 vår första fysiska kurs (en chefsutbildning).

Vi har hela tiden försökt hitta vår vinkel på det som händer i omvärlden. I det första numret skrev Gunnar Lindstedt om hur Lehman Brothers-kraschen tedde sig från branschens synvinkel.
Efter terrordådet på Utöya åkte jag till Oslo för att höra hur de försäkringsanställda arbetade med att möta offer och anhöriga.

I debatten om Africa oil lät vi Martin Schibbye ställa Nordeas hållbarhetschef Sasja Beslik mot väggen om oljeindustrins kopplingar till konflikten i Ogaden.
Och så klart har vi beskrivit de stora nedskärningarna inom banksektorn ur de anställdas synvinkel, bland annat i serien ”De utköpta”.
På senare tid har det blivit mycket digitalisering och hållbarhet.

Men även en del annat, som här där Erik de la Reguera skildrar vad penningtvätt innebär i Colombia och Mexico.

Finansliv kommer att vara det som mina barnbarn kommer att tröttna på att höra mig skryta om när jag blir gammal. Jag har lärt mig så enormt mycket, gjort massa misstag, och en hel del saker som blev bra. Nu ska Martin Ahlquist vårda och utveckla Finansliv under nio månader. Jag ser fram emot att följa Finansliv från sidlinjen.

Redaktionsmöte 2011; från vänster BrittMari Lantto, Fredrik B Nilsson, Åsa Berner, Rikard Johansson och Johan Jeppsson.

Redaktionsmöte 2011; från vänster BrittMari Lantto, Fredrik B Nilsson, Åsa Berner, Rikard Johansson och Johan Jeppsson.

Vår meste fotograf Johan Marklund i skottläge.

Vår meste fotograf Johan Marklund i skottläge.

2014 flyttade vi till Olof Palmes gata 13.

2014 flyttade vi till Olof Palmes gata 13.

Finansliv arrangerar årligen flera frukostseminarier. Här fick finansmannen Sven Hagströmer berätta om HQ Bank-kraschen.

Finansliv arrangerar årligen flera frukostseminarier. Här fick finansmannen Sven Hagströmer berätta om HQ Bank-kraschen.

Anders Borg medverkade på FintechStockholm.

Anders Borg medverkade på FintechStockholm.

Business Model Finance med 200 gäster på Nalen.

Business Model Finance med 200 gäster på Nalen.

Finansliv.se integrerar event och webbinnehåll

I dag lanserar vi nya finansliv.se. Bakom den nya sajten finns en genomtänkt strategi för hur innehållet ska integreras med Finanslivs event.

Finansliv har sedan starten 2010 satsat på en växande eventverksamhet. Vi har event inom i huvudsak fem ämnesområden:

Nya sajten är helt uppbyggd kring dessa fem ämnesområden. Tidigare har Finanslivs närvaro på webben i princip inskränkt sig till bloggar och eventfakta/anmälningsformulär.

Strategin var tydlig när vi startade 2010  – vi skulle inte försöks konkurrera med di.se, nliv.se, affärsvärden.se, va.se eller realtid.se med affärsnyheter. Jag insåg att den trafik vi med våra begränsade resurser (två reportrar) skulle kunna åstadkomma inte skulle göra vår sajt till någon annonsaffär och därför skulle det heller inte vara motiverat att lägga redaktionella resurser på sajten.

Det var rätt då men sedan dess har som sagt eventverksamheten vuxit till en mycket viktig intäktskälla för Finansliv. I samband med omgörningen som gjordes tillsammans med Jonas MelchersonIris Media framstod det tydligt att om vi kan få innehållet på sajten att dra besökare (och i förlängningen även sponsorer) till våra event så är vissa redaktionella insatser motiverade – men bara inom de ämnesområden där vi har event. All annan snabb rapportering om branschen lämnar vi till nyhetsmedierna.

Läsaren av exempelvis en fintech-artikel får i anslutning till texten en tydlig hänvisning till nästa event inom kategorin fintech. Den som klickar på ämnessidan för fintech får både en annons för FintechStockholm och innehåll som handlar om företag i fintech-sektorn.

Några av de fem ämnena har också fått egna plocksidor i det tryckta magasinet som når 50 000 läsare tio gånger per år. Innehållet på dessa plocksidor, som fått samma vinjetter som webbens, plockas givetvis ihop av det material som redan är publicerat på sajten inom kategorin. På så vis blir den redaktionella resursen hanterarbar.

Min förhoppning är att vårt nya arbetssätt ska visa våra besökare vilka ämnen vi på Finansliv kan och fokuserar på. När de ser vårt material ska de också bli nyfikna på våra event och förhoppningsvis boka en plats.

Övriga intäkter på sajten då? Jo vi kommer att ha möjligheter för banners även om jag inte tror att det är där vi kommer att tjäna de stora pengarna. Vi har också ett native-format som snyggt passar in i flödet (fast givetvis med annons-märkning). Med tanke på utvecklingen för ad-blockers och överflyttningen från desktop till mobil så tror jag att native-formaten kommer att tjäna oss bättre än display-annonseringen.

Men som sagt: eventen är grejen, och vi blir nu ännu tydligare med det.

finansliv3

Vi satsar på eventen och sajterna för de olika eventen ändrar karaktär beroende på om det är före, under eller efter eventet.

finansliv1

I exempelvis fintech-kategorin finns både texter, event och ibland blogginlägg.

 

Digitalisering ger ny roll för traditionella bolag

I dag arrangerade Finansliv eventet Business Model Finance som handlar om affärsmodeller i finansbranschen. Huvudfokus var transparans och förtroende. Jag modererade eventet tillsammans med Linus Malmberg från Cordial. Det finns mycket som tyder på att finansbranschen är nästa bransch på tur att ”drabbas” av distruptive teknologi.

Parallellerna mellan finansbranschen och mediebranschen är många. I båda fallen finns långa traditioner och en ”analog” affär som utmanas av digitaliseringen. Vi fick flera exempel under dagen på att finansbranschen också löser utmaningen på liknande sätt som mediebranschen; att man erbjuder fler saker till sina kunder/läsare och vill fylla nya behov hos sin målgrupp.

I mediebranschen har vi allt mer börjat prata om mediehus i stället för tidningar och vi erbjuder event, reklambyråtjänster, content marketing, resor, tilläggstjänster, appar, kurser, lojalitetsprogram med mera. Ofta pratar vi om att lokaltidningens syfte är att stärka lokalsamhället snarare än att bara producera en tidning. Och ett magasin täcker in ett intresseområde med hjälp av många olika kanaler och tjänster.

Ett exempel från Business Model Finance på liknande tankegångar var Michael Wolf, koncernchef på Swedbank, som pratade om vilken roll banken vill ta på de orter där de verkar. Banken har genom sitt projekt ”Unga jobb” sett till att 10 000 unga har fått in en fot på arbetsmarknaden och nu satsar banken på akademiker med utländsk examina. Om banken hjälper orten att överleva tack vare att ungdomar och företag blir kvar så gynnas på sikt också affären.

Trygg Hansas VD Patrick Bergander berättade om två av försäkringsbolagets nya satsningar – hämtservice och familjehjälpen. Det första handlar om att bolaget hämtar bilen och kör den till verkstad om man råkat ut för en bilolycka. Kunden kan sedan via en app följa vad som händer med bilen ända tills den är återlämnad. Familjehjälpen ger föräldrar till barn med särskilda behov coachingsamtal och hjälp i kontakt med skola och myndigheter. Två tydliga exempel på att försäkringsbolaget vill fylla andra behov i kundernas liv än att bara erbjuda försäkring.

Dessa strategier är vettiga givet att det kommer allt fler uppstickare med en helt digital affärsmodell som konkurrerar med banker och försäkringsbolag med låga priser och avgifter. De traditionella bankerna och försäkringsbolagen blir med en sådan modell något mer än ”bara” en bank eller ett försäkringsbolag. Förhoppningen är att detta extra kan göra att kunderna blir lojala och stannar trots digitala alternativ som kanske har lägre avgifter och premier.

Patrick Bergander, VD Trygg Hansa på Business Model Finance.

Patrick Bergander, VD Trygg Hansa på Business Model Finance.

Michael Wolf, koncernchef på Swedbank, talade om samhällsansvar på Business Model Finance.

Michael Wolf, koncernchef på Swedbank, talade om samhällsansvar på Business Model Finance.

Kontexten är allt

På den digitala arenan har tidningshus och tidskrifter en hel del att fundera över när det gäller annonsering. Sanningen är att mediesajter är ganska dyra att annonsera på jämfört med banner-annonser som slumpas bort i annonsnätverk.
Vårt argument för prissättningen är att du får rätt sammanhang runt din annons, rätt kontext.
I podden Lokalen berättade Mittmedias försäljningschef i Dalarna Daniel Magnusson om sina strategier.
Han sa bland annat att lokal annonsering ger bättre betalt än annonsering på riksmarknaden.
– Man betalar inte bara för annonsytan utan också för att man får en kvalificerad kontakt med en säljare som hjälper en.
Argumenten gentemot annonsörer handlar mycket om räckvidd i det lokala området.
– Utöver räckvidden så är det ett starkt argument att vi kan placera saker i rätt kontext och i ett seriöst sammanhang. Det är ett stakt argument för annonsering i våra lokala kanaler, sa han.

Samtidigt kommer dagligen rapporter om hur varumärken vill bli sina egna mediekanaler. De vill inte längre köpa utrymme utan möta sina kunder via direktkanaler. Det är ingen slump att många av de journalister som just nu lämnar tidningarna hoppar över till content marketing-sidan. Det är här pengarna finns.

Men det finns också en mellanväg: native advertising. Vi på Finansliv har precis lanserat vårt eget native-fomat och snart kommer de första texterna synas på finansliv.se.

För oss har det varit viktigt att de annonsörer som vi erbjuder textplats i vårt flöde ligger nära våra läsares intressen. Givetvis ska native-annonserna vara väl utmärkta och har en annan bakgrundsfärg, inspirerat av Omni. Men de smälter in bättre i omgivningen än banner-annonser.

För oss som tidning är det viktigt att annonstexterna känns rätt för vår målgrupp. Att de handlar om sådant som jag genuint tror att läsarna är intresserade av. Först då fungerar de nya formaten.

Ps. I dag blev jag glad att läsa att regeringen vill ge 35 miljoner i innovationsstöd till tidningar, men jag förstår inte varför bara dagspress och inte tidskrifter ska omfattas.