Blendle tar betalt per artikel, och växer snabbt

Inom loppet av en vecka har jag nu fått tips från tre håll om Blendle och då bara måste jag titta närmare på tjänsten. 

Sajten startade i Holland men lanserades för en dryg månad sedan i Tyskland. Sajten har nu över 500 000 kunder, skriver grundaren Marten Blankesteijn och delar även med sig av fler siffror. Som att sajten växer fyra gånger snabbare i Tyskland än i Holland och att 51 procent av de tyska kunderrna är 15-35 år gamla.

Modellen är att man betalar per artikel men har tillgång till ett stort antal varumärken. Att Springer förlag gick med var en förutsättning för expansionen i Tyskland. 

När jag surfar in på blendle.com möts jag av ett fält där sajten vill ha min mejladress eftersom den ”snart finns i mitt land”. Medieanalytikern Olle Lidbom säger till Journalisten att han inte tror att den snart finns i Sverige och han har tidigare utvecklat i Resumé varför han inte tror att svenska förlag kan samverka på en gemensam plattform. 

Jag klickar vidare och väljer den tyska sidan för att ha en förutsättning att åtminstone begripa något. Så snart jag registrerat mig med namn och mejladress får jag möjlighet att välja ut mina intresseområden. Jag får också veta att jag har fått 2.50 euro att läsa för utan att behöva betala. Smart, det finns alltid ett motstånd mot att knappa in kreditkortsuppgifter och här skjuter man på det tills kunden förhoppningsvis har börjat gilla tjänsten. 



Mina 2.45 euro räcker en bit eftersom texterna ofta kostar från 0,15 till 0,45 styck, men ibland uppåt 1,99. Jag fastnar för en artikel om Youtube och Netflix och först när jag har klickat och 0,45 euro dragits från mitt startkapital noterar jag att texten kommer från Frankfurter Allgemeine. Varumärket känns underordnat innehållet i presentationen, vilket är logiskt när det är artiklarna i sig som ska locka.



En läsvänlig vy gör det lätt att ta till sig artikeln (nåja den är ju fortfarande på tyska och mina tre års skoltyska räcker inte helt men jag föreställer mig att den skulle vara lätt att ta till sig på ett språk jag begriper bättre). 



Artikeln kan jag, om jag vill, spara till min Pocket och givetvis lätt dela med mina vänner via exempelvis Facebook och Twitter. Jag har också valet att få tillbaka mina 0,45 euro om artikeln inte motsvarar förväntningarna. Kundfokuserat!

Jag tycker Blendles modell är mer aptitlig än all-you-can-eat-lösningar i pdf-form som Readly och Ztory. Jag slipper betala ett abonnemang utan kan plocka mina russin i flödet och bara betala för det jag konsumerar. 

Av intäkten går 30 procent till Blendle och 70 procent åter till förlagen, vilket väl får anses vara fair. 

Jag ser fram emot att följa Blendles erövring av Europa. Får se hur snart de kommer till Sverige. 

Annonser

Innovation kräver tillit

Tillit var ett nyckelord på Stora chefsdagen som arrangerades av Chef i dag. Temat var innovation och många talare var ense om att det ledarskap som ger nytänkande förutsätter tillit till medarbetarna.

– Innovation kommer av multidisciplinära team som jobbar tillsammans och med sina kunder. Det är inte så mycket uppfinnarjocke, lösningen finns i dialogen med dem som använder tjänsterna eller produkterna och teamen, sa Lisa Lindström, vd på Doberman.

Hon pekade också på vikten av att säga ja, även när magkänslan säger nej. Att våga prova. Till exempel provade Doberman att införa mötesfria fredagar och att alla fick jobba var man ville då. 

– Det gick inte så bra. Vår leveransduglighet blev lidande, berättade Lisa Lindström.

En annan innovation har dock fått stanna och det är att medarbetare kan välja från en ”plusmeny” med lön, semester, friskvård, pensionsavsättningar etc i lönesamtalen.

Lisa Lindström sa att det som vi har förfinat i det hon kallar leveranssamhället, som processer och struktur, inte alls är det som får oss att lyckas i prototypsamhället, där vi snabbt måste testa de idéer som kommer upp.

AstraZeneca-chefen Jan-Olof Jacke var också inne på tillit och att öppna upp för nya idéer. På AstraZeneca har man öppnat upp huset rent fysiskt för tolv småbolag som jobbar i lokalerna och har passerkort som gäller överallt.

– Det är i oväntade möten som idéerna kommer, våra medarbetare är stolta att få dela med sig av sin kunskap, sa han.

Fokus ligger på att skapa en innovativ miljö, både genom att upplåta plats åt nya bolag men också att rekrytera spetskompetens och samarbeta med duktiga forsningsteam runt om i världen.

– Tidigare tänkte vi att vi skulle skapa all innovation själva men i dag samarbetar vi mer med andra utanför bolaget.

Hanna Stjärne, vd på Svt vill också ha innovationen i huset och vill inte låta en innovationshub bli en isolerad ö.

– Jag är fundersam till att man måste flytta ut dem som ska vara mest innovativa. Vi ger några personer i uppdrag att vara gränssprängande, men vi flyttar in dem, de rapporterar direkt till företagsledningen. Vi startar fler sådana projekt just nu, sa Hanna Stjärne.

Otto Sjöberg, vd på Norstedt, tycker inte att man ska använda konsulter för att göra organisationen mer innovativ. I stället är det organisationen som skapar förändring.

– Jag är genuint intresserad av att höra andras idéer, sa han.

Hans Vestberg, vd på Ericsson ville ge alla chefer rådet att lägga sin tid på rätt saker.

– Vi kan inte ha chefer som mikrostyr, sa han och berättade om sitt eget system för att hålla ordning på sin egen tid, där han lägger 50 procent externt, 25 procent på strategi och 25 procent på den interna styrningen av Ericsson. 

Ännu en storbolagschef Martin Lundstedt, tillträdande vd på Volvo, pratade om att ledningen ska peka ut riktningen men att beslut ska ut så långt ut i organisationen som möjligt.

– Min övertygelse är att alla organisationer ska vara ett konglomerat av småbolag, att man känner ägarskap i sin gruppering för det man gör. Vi ska ha besluten där de hör hemma.

I det sammanhanget ska toppchefen säkerställa rekrytering, kultur och mål.

– Ibland underskattar man ledningens roll i att visa vart ska man, sa han.

Enligt Lisa Lindström finns det ett sätt för chefer att åstadkomma den företagskultur man vill ha.

– Vi pratar mycket om kultur, som chef kan man inte jobba med kultur. Etablera tillit, då uppstår kulturen, sa hon.

Jag har tidigare skrivit om innovationsledarskap här på bloggen. I tider som denna där förändringstakten skruvas upp allt mer av digitalisering och globalisering, kommer kraven att öka på ledarskapet. Förutom att förändringar kräver tillit så är det också, enligt flera talare på Stora chefsdagen, en förutsättning för att lyckas med en annan stor utmaning: lyckas locka och behålla talanger.

Hans Vestberg intervjuas av Claes de Faire

Hans Vestberg intervjuas av Claes de Faire

Martin Lundstedt intervjuas av Cissi Elwin

Martin Lundstedt intervjuas av Cissi Elwin

Hanna Stjärne i samtal med Cissi Elwin

Hanna Stjärne i samtal med Cissi Elwin

Hotet från dataskyddsförordningen

I går anordnade Sveriges Tidskrifter ett seminarium med Axel Tandberg från Swedma, om dataskyddsförordningen. EU siktar på att redan vid årsskiftet vara överens om ny lagstiftning som ska gälla för att skapa den digitala inre marknaden. En viktig komponent är att klara ut hur balansen mellan den personliga integriteten och näringslivets behov ska lösas.

Det är en snårig väg där kommissionen, parlamentet och rådet har olika utgångspunkter. Men redan nu kan man börja förbereda sig på det som förhandlingarna dem emellan troligen kommer fram till, sa Axel Tandberg.

Medieföretag är vana att samla uppgifter om sina läsare/besökare/tittare. Och många siktar in sig på nya möjligheter att använda och kapitalisera på data i framtiden. De nya reglerna kan komma som en kalldusch. Centralt i den nya lagstiftningen blir samtycke. Jag som prenumerant måste samtycka till att du som förlag skickar en tidning adresserad hem till mig. I dag förutsätter man att jag har samtyckt redan när jag har betalat fakturan. Om förlaget dessutom vill marknadsföra sina läsarträffar, resor, seminarier eller hudvårdsprodukter så behövs det ett nytt samtycke.

Troligen får vi också vänja oss vid att dokumentera alla gånger vi använder personuppgifter. Det kan vara när vi skickar en faktura eller när vi använder registret för att selektera fram en intressant målgrupp för ett visst utskick. Kanske kan det gå så långt att vi måste ha samtycke av kunden för att alls få göra selektering eller segmentering.

Det är ungefär så här långt Axel Tandberg kommer i föreläsningen innan den samlade skaran av marknadsansvariga börjar skruva på sig och räcka upp handen för att ställa frågor.

Han svarar tålmodigt: Ja, även ett förnyelseerbjudande kan räknas som marknadsföring som man måste ha samtycke till, ja det gäller även till företagsadresser, men kanske inte om du skriver VD för Swedma på utskicket för det är ingen person, för organisationstidningar gäller att organisationerna har inhämtat samtycke för att tidningen ska kunna skickas.

Enligt den nya förordningen kan cockies vara en personuppgift, så dagens formuleringar på sajter om att du samtycker för att du är här kommer inte att duga. Även ip-adresser kan komma att räknas som en personuppgift som man därmed behöver samtycke för att samla. Slutsatsen av detta. ”Det kommer att bli mycket klickande” säger Axel Tandberg och liknar framtidens förfarande på sajter vid när man godkänner nya användarvillkor i Apples operativsystem. Det vill säga, vi kan förvänta oss att få klicka på länkar och godkänna långa texter som vi inte kommer att läsa innan vi får del av innehåll.

När förordningen väl presenteras nästa vår har alla två år på sig att anpassa sig innan den slår igenom. Men Axel Tandberg råder alla att inte vänta utan att redan nu börja titta på hur man hanterar personuppgifter, vilka samtycken man har, hur texterna ser ut. Även befintliga kunder kan behöva samtycka för att framöver få sin tidning eller sina erbjudanden, så det är läge att börja redan nu.

Så klart arbetar också branscher som berörs, såväl Sveriges Tidskrifter som Swedma, med att påverka så att reglerna ska bli så bra som möjligt för verksamheter som behöver marknadsföra sig. Om ett halvår vet vi hur det går.

Nytt jobb, ledarskap och gamification

I dag blev det offentligt att jag börjar som vice VD på Chef vid årsskiftet. Det skrev bland annat Dagens Media och Resumé om. Det ska bli så spännande att jobba med Chef. Det är ett väldigt starkt varumärke, en intressant målgrupp och ett riktigt viktigt ämne. Just i dessa tider med allt snabbare förändringar krävs duktiga ledare som kan hjälpa anställda att anpassa sig till en allt mer digital värld.

Mellan alla lyckönskningar i diverse kanaler lyckades jag i dag också snappa upp en hel del av det som sades på Gamification-dagen. Flera av presentationerna hade bäring på ledarskap. Inte minst Jonas Hammarberg från Awesome group var intressant att lyssna på. Han pratade om att engagemanget hos anställda i Sverige är sjunkande. Enligt en undersökning från 2013 är 16 procent av de anställda i Sverige aktivt engagerade i sina jobb, 73 procent oengagerade och 11 procent är direkt frånkopplade.

Han varnade för att klyftan mellan de aktiva och de övriga riskerar att öka i takt med att skillnaderna blir allt större mellan de som är nybörjare i den digitala världen och de som klarar att hantera digitala verktyg.

– Vi kommer aldrig någonsin leva med ett lägre tempo än i dag och aldrig möta så lite förändring och som i dag, varnade han.

Det ställer givetvis krav på ledarskapet. Ett konservativt ledarskap med mycket hierarkier klarar inte att hjälpa medarbetarna att utveckla sin digitala kapacitet, sa han.

– Hur får vi människor att anpassa sig till den nya världsordningen och den ökande graden av digitaliseringen utan att tappa fokus på det viktiga som fortfarande är analogt?

Om man ska tro flera av talarna på Gamification-dagen så är just spellogik ett sätt att skapa motivation, lärande och samhörighet i ett företag.

Pär Kempe på Inspiration Company berättade om hur man använt gamification för organisationsutveckling på företaget Avalanche (visserligen ett spelföretag, men han hävdade att metoden fungerar lika bra på vilket annat bolag som helst). Avalanche, där Pär Kempe tidigare arbetade, har ett program (Power-up) för att motivera medarbetarna. Det hela är utformat som ett spel där det gäller att samla Ricoins.

Ricoins delas ut till alla, när någon på företaget uppnått ett mål, till exempel klarat en leverans. Dessutom kan individer få Ricoins för aktiviteter eller för rätt svar på quiz-frågor. Det fina är att allt som belönas är kopplat till företagets strategi och målsättningar.

Efter åtta månader har de anställdas medvetenhet om var företaget är på väg ökat starkt. Dessutom ökade engagemanget från 18 till 70 procent, berättade Pär Kempe.

Klart är att både medarbetare och ledare behöver förändring. Gamification kan vara en pusselbit till förnyelse av ledarskapet. Men givetvis finns många andra. Vad chefer behöver i sin vardag är en fråga som jag ska dyka djupare i när jag börjar på mitt nya jobb vid årsskiftet. Det kommer att bli väldigt roligt.