OS-bevakning i meddelandeform – hur personligt känns det?

Lagom till OS har New York Times lanserat en ny funktion i sin app – direktmeddelanden. Journalisten Sam Manchester bevakar OS i Sydkorea på plats och blir läsarens direktlänk in till spelen. När jag registrerar mig i appen för tjänsten Olympics Messages möts jag av något som känns som en chat. Sam hälsar mig välkommen och ber mig sätta på pushnotiser. Sedan frågar han efter mitt namn och lovar att återkomma. Jag uppmanas att skicka ett meddelande till Sam och provar att ställa en fråga om invigningen, men får inget svar.

New York Times har tidigare använt sms för sin meddelandetjänst men det blev kostsamt och gav inte samma kontroll över datan som att lägga tjänsten inuti den egna appen, skriver Nieman lab. Syftet med projektet är så klart att fördjupa läsarrelationen och göra så att rapporteringen känns mer personlig. Till exempel kan användare välja vilken sport man vill följa och sedan få notiser när någon tävling börjar eller om viktiga resultat. Denna röstningsfunktion känns i och för sig som en ganska enkel personalisering och för att riktigt relevant flöde krävs nog att tjänsten ”ser” mitt beteende och anpassar sig därefter.

Intressant också att se hur mycket personen Sam Manchester sätter sig prägel på tjänsten. Han säger i ett av sina första meddelanden att han är en person och inte en bot och därför inte alltid kan svara, vilket bygger upp förväntningar på en lite mer personlig dialog – med risken att skapa besvikelse om upplevelsen ändå känns alltför automatiserad.

”We har skapat en bot-liknande upplevelse, men med rösten och tonen hos en person”, säger Troy Giggs, redaktör på Times till Niemanlab.

Nu när jag är registrerad kommer jag att kunna följa bevakningen på ett nytt sätt under OS. Återkommer när OS är slut med hur jag upplevde tjänsten. Och om du också provar kan vi utbyta åsikter.

Den här texten har tidigare varit publicerad på Resumé.

Ny nyhetsplattform använder blockkedjan

En plattform där journalister och allmänhet har direktkontakt utan mellanhänder, där allt material alltid finns kvar och där faktagranskning och finansiering sker direkt av läsarna. Det är några av tankarna bakom Civil – en ny plattform för lokal och undersökande journalistik som kommer att lanseras inom kort av en grupp New York-entreprenörer.

Jag fick tips om sajten av en vän vars nuvarande fritidsintresse är blockkedjan (!) och jag blev genast nyfiken på att få veta mer. En hel del om planerna finns på Civils blogg.

Och just att de använder bockkedjans teknologi har enligt grundarna en del fördelar:

  • Det går inte att släcka ned innehållet utan att släcka ned hela internet eftersom det lagras decentraliserat och inte hos någon enskild aktör.
  • Alla ändringar blir offentliga, vilket kan minska risken för censur.
  • Finansiering går att spåra, vilket förhindrar korruption och dolda lojaliteter.

Alla som vill bidra med pengar eller faktagranska texter behöver registrera sig och köpa CVL tokens som används som plattformens egen valuta. Det mesta av innehållet kommer att vara öppet för alla att läsa. Registrerade medlemmar kan antingen sponsra ett visst ”newsroom” eller lägga några kronor på en enskild artikel som man tyckte var värdefull. Journalister eller andra som vill vara med och skapa innehåll kan också ansöka på sajten. Journalister kan antingen arbeta ensamma eller gå ihop i en redaktion för att bevaka en viss ort eller ett visst ämne. Intäkterna fördelas mellan grundarna av en redaktion, de frilansare de anlitar och tidiga supportrar enligt en transparent modell.

En av de tidigaste publikationerna att hoppa på var Popula, en politiksajt som drivs av journalisten Maria Bustillos som säger så här om blockkedje-teknikens fördelar.

“As journalists, it’s pretty obvious why that would be valuable to us. The whole idea of being an incorruptible record is what journalism is all about.” säger hon i en läsvärd Nieman labs-artikel om Civil.

Andra publikationer i startgroparna är ”Drugged up” om läkemedelsindustrin, ”Heart of Texas”, ”Windy city reporter” om Chicago och ”Fintech future” om startups i finanssektorn.

Jag har inte hittat något exakt lanseringsdatum mer än ”tidigt 2018” men har givetvis anmält mig för att bli en ”citizen” som teamet bakom Civil kallar sina registrerade användare.

Sedan återstår att se om de olika publikationerna lyckas locka en tillräckligt stor publik som väljer att betala. En nyckel är givetvis att det blir lätt att finansiera artiklar eller redaktioner och då måste det bli enkelt att köpa CVL tokens . Jag gillar tanken på en decentraliserad, säker och transparent plattform för journalistik. Och nya modeller för läsarfinansiering är alltid intressanta att följa. Men tekniken är ung och det är inte helt lätt att se hur plattformen kommer att fungera. To be continued …

Denna text har tidigare varit publicerad på Resumé.

Marknadsföringen blir en del av produkten

Det spelar ingen roll om jag pratar med redaktionella chefer, affärsutvecklare eller digitala chefer inom media. Alla pratar marknadsföring. För medier har marknadsföringen blivit en del av produkten.

När vi verkade i den analoga världen stod produkten för sig. Redaktionen gjorde till exempel ett magasin som det sedan blev upp till marknadsavdelningen att sälja. Möjligen, möjligen stod marknadschefen lutad över axeln på AD:n tillsammans med chefredaktören när omslaget skulle göras. That´s it.

I den digitala världen går den redaktionella kommunikationen ihop med marknadskommunikationen. Reportrarna får i realtid veta vilka artiklar som konverterar till betalande prenumeranter. Vi anpassar innehållet dagligen. Detta väcker diskussioner om hur långt vi kan gå i vår konverteringsiver; finns det saker som vi bör belysa som journalister trots att det inte lockar till köp? (Ja, det måste det finnas, tycker jag).

I affärsutveckling blir spridning en viktig del av arbetet med att ta fram nya produkter. Klart vi alltid pratat målgrupper innan vi lanserar något nytt. Men nu blir kanalstrategi och konverteringstrappor en viktig del av analysen innan vi fattar lanseringsbeslutet.

Den som sitter på starka kanaler ut till målgrupper som man vet mycket om blir vinnare. Men också de som klarar av att använda andras kanaler, exempelvis Facebook eller Linked in. Att producera artikeln eller videoklippet är numera bara halva jobbet för redaktionen. Spridningen är lika viktig och kräver kunskap om hur publiken agerar i olika kanaler (traditionellt marknadsavdelningens uppgift men nu något som både redaktion och affärsutvecklare behöver ta till sig).

Jag läste nyligen en spännande rapport om martech som Odyssey och Wiraya står bakom. De har frågat svenska marknadschefer om vilken teknikmognad som finns i företagen. I rapporten definieras martech som ”affärsstrategi kombinerat med teknik för att kunna arbeta kundfokuserat”. Rapporten visar att många marknadschefer har kommit långt i arbetet med att digitalisera större delar av kundresan, men flera behöver investera i mer systemstöd och utbildning den närmaste tiden.

Tre utmaningar för marknadscheferna närmaste året är:

  1. Processförändringar. Interna processer hänger inte med när marknadsavdelningen styr om till mer kundreseorienterat tänkt.
  2. Marknadscheferna inser också att resten av organisationen behöver få del av den ökande kunskapen om kunderna och även att de själva behöver öka sin tech-kompetens.
  3. Många saknar analytiker och därmed också en samlad bild av datan.

Mängder av startups dyker upp som vill hjälpa oss att automatisera marknadsföringen och använda data. Men det gäller att vi själva förstår hur vi ska använda marknadsföringen ihop med just våra produkter. När allt flyter samman blir marknadsföringen en lika viktig del av kundupplevelsen som leveransen. För att en produkt eller tjänst ska kännas riktigt bra behöver vi jobba smart i alla delar av kundresan. Allra viktigast blir det för varumärken där kommunikation är produkten (som medier). Marknad, redaktion, annons och it behöver därför gifta sig och lova varandra trohet tills döden skiljer dem åt.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.