Kvalitet buzzword på Nordic Media Insights

Kvalitet var ett av de mest använda orden på första dagen av mediekonferensen Nordic Media Insights den 13 juni. Oavsett om talarna pratade om publikengagemang, AI, native eller marknadskampanjer på Facebook så återkom kvalitet. Fyra exempel:

  1. Det pratades om kvalitet i kontakterna med vår publik i stället för räckvidd. Det vill säga att sådant som tid på sidan, scrollnings-djup och antalet sidvisningar per besök blir viktigare än klick och sidvisningar. Det blir också den kvaliteten vi säljer till annonsörer. Detta pratade bland annat Marcus Rich på Time Inc UK om.
  2. Det pratades om kvalitets-native. Det handlar inte bara om att göra annonsören nöjd utan läsaren ska vara en lika stor vinnare. Det poängterade bland annat Jonas Ibsen Brynildsrud, VG:s partnerstudio – hur allt de gör ska ske i skärningspunkten mellan annonsörsintresse, läsarintresse och VG:s varumärke. Och att aldrig kompromissa med relevansen för läsaren.
  3. Melissa Bell, Vox Media, pratade om innehålls-kvalitet, hur Vox byggt sin framgång med att förstå publiken och sedan leverera väl researchat material, paketerat för rätt kanal, som när man beskrev Trump-väljare i områden som haft mest att vinna på Obama-care. Vox princip är: Go deep on the topics and ”super serve” crowds of ”obsessive and super fans”.
  4. Kvaliteten i datan kom upp bland annat i Ingagers dragning där man pratade om att vi inte längre ska titta på demografi när vi skapar målgrupper utan på beteende. Och hur viktigt det är att välja – och välja bort – vem som ska få se Facebook-annonsering för bästa möjliga konvertering (och så klart anpassa materialet som visas efter varumärke, kanal och mottagare).

”Serve your audience above all else”, Melissa Bell, Vox Media

Några andra minnesvärda poänger:

Eshan Fadakar, Schibsted: Det är inte dina användare om de kommer från Facebook. Det är Facebooks användare som har klickat på ditt innehåll, ofta utan att veta vilken källan är.

Hanna Stjärne, SVT, fick största applåden när hon sa ”Jag har aldrig suttit i en panel där Google eller Facebook sitter med och svarar på våra frågor, vilket säger mycket om vår relation. Det är dags för dem att stiga ner till vår nivå och diskutera”, som Resumé genast plockade upp.

Samantha Barry, CNN: Trafiken ökar tio gånger om man gör kvadratisk video på Facebook.

Största igenkännande skrattet när Jonas Ibsen Brynildsrud, VG Partnerstudio, noterade hur mediebolagen mötte utmaningar med annonsintäkter digitalt: Vi gjorde ytorna större och skapade ett ”creative madness” som gjorde att folk skaffade ad-blockers.

”Win Win Win” förklarade Jonas Ibsen Brynildsrud, VG Partnerstudio framgången.

Denna text har tidigare varit publicerad på https://www.resume.se/blogg/unn-edberg/

Annonser

Ju lokalare desto bättre

Lokalt är hett. I fredags meddelade 24gruppen att bolaget planerar att anställa ett 40-tal journalister och expandera till fler orter. För tre år sedan startade den första sajten 24Kalmar.se och nu driver företaget sajter i Blekinge, Malmö, Nybro, Emmaboda, Bödasand och Kristianstad, skriver Journalisten. Snart expanderar man till Ystad, Trelleborg och Uppsala.

Senaste året har en mängd andra hyperlokala sajter sett dagens ljus. Till exempel Bjuvsnytt, vars chefredaktör intervjuades i Medierna. Fler lokala medieinitiativ är: Jnytt.seJminiÄlvsbyn just nuArjeplognytt, och Bättre stadsdel.

DirektPress expanderade kraftigt under 2015 med 13 nya gratisutdelade lokaltidningar i Storstockholm, bland annat Solna, Danderyd, Järfälla, Farsta/Sköndal och Hammarby/Skarpnäck och har fortsatt under 2016 med exempelvis Upplands Bro.

Hela den här utvecklingen blir en motvikt till sjunkande upplagor i den betalda morgonpressen. Trenden kommer att förstärkas om förslagen som nu ligger om nytt mediestöd blir verklighet – där kommer pengar att flytta från andratidningarna på orter till nya initiativ. Gratistidningar omfattas av förslaget och även rent digitala statsningar.

Jag tror att framgångsnyckeln är; ju lokalare desto bättre. Tittar vi historiskt så kan vi notera att a-pressens fall till en del berodde på feltänket att människor skulle vara intresserade av nyheter i en region, inte bara en stad. Medan de liberala tidningarna startades i tätorter, försökte de socialdemokratiska tidningarna täcka ett län, som Värmlands Folkblad eller Västerbottens Folkblad. Som uppvuxen i Västerbotten kan jag bara konstatera att Skellefteåbor i allmänhet är rätt ointresserade av det som händer i Umeå och vise versa. Men Skelleftebor är också rätt ointresserade av det som händer i Norsjö, Arjeplog eller Jörn. Detta är orsaken till att de nya initiativen nästan alltid täcker in ett mindre område, även jämfört med de liberala lokaltidningarna.

Det lokalaste exemplet som jag har hittat var i New York tidigare i höst, där jag på en diner hittade magasinet w42st. Jag frågade kvinnan som serverade och hon förklarade att det var deras ”neighborhood paper”. Och grannskapet var i detta fall inte ens en gata utan bara den västra delen av 42:a gatan. Det kallar jag lokalt på riktigt.

lokala

Denna text har tidigare varit publicerad på resumé.se

Maktförskjutning till Facebook och Google

I måndags lämnade Medieutredningen sitt efterlängtade slutbetänkande. Politiken överlämnar jag till andra kanaler. Här vill jag snarare fokusera på mediernas utmaningar som utredaren Anette Novak på ett bra och initierat sätt beskriver i sitt dokument.

Den kanske mest genomgripande utmaningen är maktförskjutningen från innehållsproducenter till distributörer i det digitala ekosystemet. Förskjutningen drivs av förändrade konsumtionsmönster och teknisk innovation. Grundproblemet är att annonspengarna i allt högre grad hamnar hos distributörerna vilket gör det svårare för publicister att hitta digitala intäkter.

Ett helt avsnitt i Medieutredningen handlar om Google och Facebook och hur de kapitaliserar på användardata. Annonsintäkter uppgick till nära 90 procent av Googles intäkter under första kvartalet 2016, enligt utredningen.

Totalt redovisade Google förra året intäkter på nära 75 miljarder dollar och Facebook på 17 miljarder dollar. (Google tjänar sex gånger så mycket per användare som Facebook). Det är alltså inga småpengar vi pratar om.

Jag blev för några veckor sedan intervjuad av Linus Malmberg, VD och grundare hos managementkonsulten Cordial i ”Studio Cordial” en serie intervjuer om affärsmodeller i olika branscher, klippet publicerades i början av veckan. Jag inleder hela analysen av mediebranschens affärsmodellutmaning med ett resonemang om distributörernas ökade makt och förskjutningen av intäkter från producent till distributör.

Särskilt intresse ägnas i Medieutredningen åt Facebook instant articles som ger publicister möjlighet att lägga ut innehåll direkt på Facebook på sidor som laddas supersnabbt. Några av argumenten för att använda tjänsten är ökad trafik, bättre användarupplevelse och tillgång till användardata.

Några av baksidorna är att den direkta kundrelationen går förlorad, att den egna trafiken minskar och att det därför blir svårare att generera intäkter på innehållet samt att man tappar kontrollen över distributionen när Facebook styr via sina algoritmer.

Google har också lanserat en tjänst – Google AMP (accelerated mobile pages) –  som ger motsvarande snabbladdning som instant articles, med den viktiga skillnaden att artikeln fortfarande är kvar på publicistens webbplats.

Det pågår i flera EU-länder processer mot Google och vi har nog bara sett början på striderna mellan producent och distributör. Google gör en del för att charma branschen (och kanske för att undvika nya rättsprocesser). Till exempel ger företaget tillbaka pengar till mediebranschen, just nu 150 miljoner euro som delas ut under en treårsperiod till nyhetsorganisationer som vill prova nya digitala lösningar, men dessa pengar är inget som ändrar grundförutsättningarna.

Med Facebook pågår ett ställningskrig där Facebook vill styra publicering till sin kanal medan många publicister försöker stå emot och vill behålla sina egna plattformar för att ha makt över användardata och annonsintäkt. Att tro att vi kan ändra Facebooks algoritmer är kanske väl hoppfullt. Det bästa vi kan göra är att förhålla oss till dem och att även se till att ha andra trafikkällor till våra sajter så att vi inte gör oss alltför beroende (om vi inte som exempelvis KIT går all in och väljer Facebook som vår plattform).

En extra tyngd i distributörernas vågskål kommer när kanalerna börjar producera själva som Youtube Red, Youtubes tjänst för originalinnehåll (som ännu inte lanserats i Sverige).

När distributörerna blir producenter har de alla incitament att gynna sitt eget innehåll före andras. Vi kan räkna med om att striden om ett öppet och rättvist internet kommer att prägla debatten de närmaste åren.

Denna text har tidigare publicerats på resume.se 

 

Om podcasts. Framtiden är ljud

Jag tillbringar varje dag cirka 50 minuter på cykeln, och jag lyssnar alltid på poddar. I min späckade vardag finns så mycket måste-läsning att den tid som jag har ögonen tillgängliga måste användas till det. Öronen däremot har den där 50-minuters luckan varje dag, samt ibland i tvättstugan eller i affären (fast då glömmer jag hälften av det jag skulle handla).

Jag tror att jag är rätt typisk och det är därför som poddarna bara har exploderat. I senaste numret av Allt om Tidskrifter finns ett stort podd-special. Huvudnumret är givetvis Perfect Day Media som drivs av Amanda Schulman och Hanna Widell och vars kassako är Alex & Sigge, en av få poddcasts i Sverige som skapar ett substantiellt överskott tack vare sin halv miljon lyssnare. Mellan 120 000 och 320 000 per avsnitt sägs de dra in. (I kraft av sin storlek har Perfect Day kunnat avstå från att vara del av en gemensam podd-valuta som Sveriges Annonsörer tagit fram samt, som Breakit avslöjade i går begärt att slippa vara med i Acast, ett tjänst som många mindre bloggare gärna vill komma in i.)

Men Allt om Tidskrifter beskriver också de små podd-projekten som kanske främst är varumärkesstärkande, som fotbollsmagasinet Offsides poddcast som gett magasinet både annonsintäkter på mellan 10-20 000 per avsnitt och prenumeranter till magasinet, LRF-Medias podd TV-bönderna där ca 3000 lyssnare följer eftersnacket om Bonde söker fru varje vecka samt Svensk Damtidnings Pod Royal som nådde all time high med avsnittet ”Victoria är ingen mes” som lyssnades av 11500.

I Allt om Tidskrifter ger Öjje Holt, som nyligen lämnade jobbet som kommersiell chef på Acast sina bästa tips (som jag inte kan låta bli att kommentera):

  1. Gör kortare poddar oftare (Jag kan bara instämma och – hur mycket jag än saknar MattsonHelin-podden så saknar jag inte känslan av att använda två cykeldagar för att komma igenom ett avnitt trots att jag alltid körde dem i 1,5 hastighet)
  2. Använd teasers och trailers. (Jag håller med om att poddar måste marknadsföra sig i sociala medier, det är lätta att fastna i sitt gamla vanliga Acast-flöde och inte hitta nyheterna)
  3. Dramatisera innehållet. (Check på den också! Under Serial kunde jag cykla fel eftersom innehållet var så galet spännande, gillade även Aftonbladets Fallet även om det inte ledde till några felcyklingar.)

Jag älskar alltså poddar och här är några som jag ofta lyssnar på.

Medierna i P1

Spanarna i P1 

Digitala medier podden

Mediepodden (äntligen tillbaka efter lååångt uppehåll)

Mediamasters

On the Media 

Digitalpodden

Breakit

Journalistenpodden

Journalistpodden

Tidskriftspodden 

Ibland lyssnar jag också på:

AB-podden med Margret Atladottir och Lisa Bjurwall

Mediespanarna

Värvet

Karriärpodden

Och så de kanske mer oväntade:

Behind the curtain: Broadway´s living legends

Inside the west end 

Jag gärna emot tips om smart och bra podcasts jag ännu inte hittat. Och så hoppas jag att vi fortsätter höras. Inför tisdagens Tidskriftsgala filar jag på en text om de nominerade i det som kanske är världens mest prestigefulla pris – Årets Tidskrift.

Denna text publicerades på resumé.se den 20 oktober