Nu behöver vi medier hjälpa varandra – dela material och köp annonser!

Vi står inför en tuff tid. Medieföretagen drabbas precis som alla andra när viruset drar fram. Samtidigt har vi ett viktigt samhällsuppdrag att rapportera korrekta nyheter. Att journalister på dagstidningar och andra nyhetsmedier ska räknas in bland samhällsviktiga grupper om skolorna stänger, som TU kräver här, tycker jag är självklart.

Lika snabbt som Covid -19 sprids, lika snabbt sprids också desinformation. Redaktioner behöver klara det viktiga uppdraget att rapportera trovärdigt trots att vissa kolleger är ur tjänst på grund av sjukdom eller karantän.

Nu är det tid för oss att samarbeta. I veckan meddelande Hanna Stjärne, VD på SVT till alla oss i Utgivarnas styrelse att SVT gör allt filmat material från presskonferenser tillgängligt för alla andra redaktioner som representeras i organisationen, det vill säga alla dagstidningar som är med i TU, alla tidskrifter som är medlemmar i Sveriges Tidskrifter och så SR, UR samt TV4. Vi kan inte alla ha bevakning på alla presskonferenser och med denna hjälp kan vi fokusera reporterkraft för egen unik bevakning i stället för att springa i flock. Jag är helt säker på att detta bara är början på ett samarbete mellan tidningar och etermedier för att säkra trovärdig rapportering i hela landet.

Vi kan också stötta varandra ekonomiskt i de tuffa tider som vi alla kommer att gå igenom. Claes de Faire, chefredaktör på Mitti skrev i veckan om vikten av att köpa annonsering av andra medier. Jag har själv denna vecka bokat annonskampanjer hos ett par dagstidningar. Vi kan också upplåta utrymme som avbokade annonser i våra egna tidningar lämnar till barteröverenskommelser med andra tidningar och på så sätt hjälpa varandra med marknadsföringen nu när varje ny krona är extra välkommen.

Det största ekonomiska hotet mot den kommersiella pressen kommer just nu från annonstappet, där många vittnar om att annonsörer vill avboka (och här agerar mediehusen olika, stenhårt ”ingångna avtal gäller” eller mer flexibelt ”vi värnar om relationen till annonsören på lång sikt”). Vi har bara sett början och många bävar för effekterna av den lågkonjunktur som med all sannolikhet inleds nu.

Dessutom tappar medieföretagen sidointäkter från resor och event. För många tidningar och tidskrifter är dessa pengar helt avgörande för att dra runt verksamheten när krympande upplagor slår mot kärnaffären. Vi på Vi har till exempel fått ställa in Litteraturbåten som är vårt största evenemang på året, jag skriver lite om våndorna kring det här. 

Denna märkliga tid påminner oss återigen om hur viktiga medier är i kristider. Låt oss hjälpas åt att komma igenom.

Denna text har tidigare publicerats på Dagens Media.

Ny nyhetsplattform använder blockkedjan

En plattform där journalister och allmänhet har direktkontakt utan mellanhänder, där allt material alltid finns kvar och där faktagranskning och finansiering sker direkt av läsarna. Det är några av tankarna bakom Civil – en ny plattform för lokal och undersökande journalistik som kommer att lanseras inom kort av en grupp New York-entreprenörer.

Jag fick tips om sajten av en vän vars nuvarande fritidsintresse är blockkedjan (!) och jag blev genast nyfiken på att få veta mer. En hel del om planerna finns på Civils blogg.

Och just att de använder bockkedjans teknologi har enligt grundarna en del fördelar:

  • Det går inte att släcka ned innehållet utan att släcka ned hela internet eftersom det lagras decentraliserat och inte hos någon enskild aktör.
  • Alla ändringar blir offentliga, vilket kan minska risken för censur.
  • Finansiering går att spåra, vilket förhindrar korruption och dolda lojaliteter.

Alla som vill bidra med pengar eller faktagranska texter behöver registrera sig och köpa CVL tokens som används som plattformens egen valuta. Det mesta av innehållet kommer att vara öppet för alla att läsa. Registrerade medlemmar kan antingen sponsra ett visst ”newsroom” eller lägga några kronor på en enskild artikel som man tyckte var värdefull. Journalister eller andra som vill vara med och skapa innehåll kan också ansöka på sajten. Journalister kan antingen arbeta ensamma eller gå ihop i en redaktion för att bevaka en viss ort eller ett visst ämne. Intäkterna fördelas mellan grundarna av en redaktion, de frilansare de anlitar och tidiga supportrar enligt en transparent modell.

En av de tidigaste publikationerna att hoppa på var Popula, en politiksajt som drivs av journalisten Maria Bustillos som säger så här om blockkedje-teknikens fördelar.

“As journalists, it’s pretty obvious why that would be valuable to us. The whole idea of being an incorruptible record is what journalism is all about.” säger hon i en läsvärd Nieman labs-artikel om Civil.

Andra publikationer i startgroparna är ”Drugged up” om läkemedelsindustrin, ”Heart of Texas”, ”Windy city reporter” om Chicago och ”Fintech future” om startups i finanssektorn.

Jag har inte hittat något exakt lanseringsdatum mer än ”tidigt 2018” men har givetvis anmält mig för att bli en ”citizen” som teamet bakom Civil kallar sina registrerade användare.

Sedan återstår att se om de olika publikationerna lyckas locka en tillräckligt stor publik som väljer att betala. En nyckel är givetvis att det blir lätt att finansiera artiklar eller redaktioner och då måste det bli enkelt att köpa CVL tokens . Jag gillar tanken på en decentraliserad, säker och transparent plattform för journalistik. Och nya modeller för läsarfinansiering är alltid intressanta att följa. Men tekniken är ung och det är inte helt lätt att se hur plattformen kommer att fungera. To be continued …

Denna text har tidigare varit publicerad på Resumé.

9 önskningar inför 2018

Ett intensivt 2017 börjar gå mot sitt slut. För medierna har det varit både bra och dåligt. Tongångarna i branschen har på många håll varit mer positiva än på länge, till stor del eftersom digitala läsarintäkter börjar komma in på allvar. Kopplat till det står också journalistiken mer i fokus än för några år sedan då vi allra mest pratade affärsmodell. Innovativa satsningar inom exempelvis event och content, samt spännande förvärv lyfter också.

På minussidan har vi i höst upplevt namnpubliceringar/utpekningar i #metoo som lett till ifrågasättanden och smutskastning mellan medier, något som knappast stärkt publicisternas anseende hos publiken. Dessutom fortsätter uppsägningspaketen på dagstidningarna och magasinsförlagen. Hoten mot journalister och ett allt mer hatisk tonläge i sociala medier har också tyngt året.

Men ny kommer ett nytt år och allt är möjligt. Inför 2018 önskar jag mig det här:

1. Facebook och Google börjar tävla på mer lika villkor och till exempel betala skatt på sin lokala annonsomsättning.

2. Vi får se ytterligare en bred crowdfundad sajt med kvalitetsjournalistik i Sverige. Ett bevis på att de nya uppstickarna hittar intäkter och användare.

3. Vi har nått botten när det gäller bemanning på de stora förlagen. Inga fler redaktioner behöver krympas utan nu börjar vi i stället prata om nyutveckling – även av de befintliga varumärkena.

4. Vi får se fler riktigt innovativa exempel på native där något varumärke går in med stora pengar och tillsammans med ett medieföretags brand studio gör något nydanande, kreativt och effektivt som banar väg för flera liknannde satsningar.

5. Vi får en tydlig, transparent och rättvis programmatic-marknad.

6. Kommersiella medier och public service hittar sätt att samverka kring hur vi citerar, kreddar och delar material.

7. Vi får se flera redaktioner som på allvar lyssnar på och pratar med sin publik och skapar ett äkta engagemang.

8. Vi ser fler medieföretag som börjar tänka på sitt arbetsgivar-varumärke och stärker ledarskapet för att skapa en inkluderande, schysst arbetskultur som i sin tur leder till ökad kvalitet, nya intäkter och minskar risken för nya #metoo-fall.

9. Mediepolitiken tar några raska kliv och vi får beslut om ett modernt presstöd samt sänkt digitalmoms till 6 procent.

Jag stannar här. Tidigt i min karriär lärde jag mig att siffror i rubriker alltid ska vara udda. ”7 sätt att boosta ditt självförtroende” är bättre än 8 sätt att göra detsamma. 9 önskningar fick det alltså bli. Vi ses 2018. Gott nytt år!

Kvalitet buzzword på Nordic Media Insights

Kvalitet var ett av de mest använda orden på första dagen av mediekonferensen Nordic Media Insights den 13 juni. Oavsett om talarna pratade om publikengagemang, AI, native eller marknadskampanjer på Facebook så återkom kvalitet. Fyra exempel:

  1. Det pratades om kvalitet i kontakterna med vår publik i stället för räckvidd. Det vill säga att sådant som tid på sidan, scrollnings-djup och antalet sidvisningar per besök blir viktigare än klick och sidvisningar. Det blir också den kvaliteten vi säljer till annonsörer. Detta pratade bland annat Marcus Rich på Time Inc UK om.
  2. Det pratades om kvalitets-native. Det handlar inte bara om att göra annonsören nöjd utan läsaren ska vara en lika stor vinnare. Det poängterade bland annat Jonas Ibsen Brynildsrud, VG:s partnerstudio – hur allt de gör ska ske i skärningspunkten mellan annonsörsintresse, läsarintresse och VG:s varumärke. Och att aldrig kompromissa med relevansen för läsaren.
  3. Melissa Bell, Vox Media, pratade om innehålls-kvalitet, hur Vox byggt sin framgång med att förstå publiken och sedan leverera väl researchat material, paketerat för rätt kanal, som när man beskrev Trump-väljare i områden som haft mest att vinna på Obama-care. Vox princip är: Go deep on the topics and ”super serve” crowds of ”obsessive and super fans”.
  4. Kvaliteten i datan kom upp bland annat i Ingagers dragning där man pratade om att vi inte längre ska titta på demografi när vi skapar målgrupper utan på beteende. Och hur viktigt det är att välja – och välja bort – vem som ska få se Facebook-annonsering för bästa möjliga konvertering (och så klart anpassa materialet som visas efter varumärke, kanal och mottagare).

”Serve your audience above all else”, Melissa Bell, Vox Media

Några andra minnesvärda poänger:

Eshan Fadakar, Schibsted: Det är inte dina användare om de kommer från Facebook. Det är Facebooks användare som har klickat på ditt innehåll, ofta utan att veta vilken källan är.

Hanna Stjärne, SVT, fick största applåden när hon sa ”Jag har aldrig suttit i en panel där Google eller Facebook sitter med och svarar på våra frågor, vilket säger mycket om vår relation. Det är dags för dem att stiga ner till vår nivå och diskutera”, som Resumé genast plockade upp.

Samantha Barry, CNN: Trafiken ökar tio gånger om man gör kvadratisk video på Facebook.

Största igenkännande skrattet när Jonas Ibsen Brynildsrud, VG Partnerstudio, noterade hur mediebolagen mötte utmaningar med annonsintäkter digitalt: Vi gjorde ytorna större och skapade ett ”creative madness” som gjorde att folk skaffade ad-blockers.

”Win Win Win” förklarade Jonas Ibsen Brynildsrud, VG Partnerstudio framgången.

Denna text har tidigare varit publicerad på https://www.resume.se/blogg/unn-edberg/

Ju lokalare desto bättre

Lokalt är hett. I fredags meddelade 24gruppen att bolaget planerar att anställa ett 40-tal journalister och expandera till fler orter. För tre år sedan startade den första sajten 24Kalmar.se och nu driver företaget sajter i Blekinge, Malmö, Nybro, Emmaboda, Bödasand och Kristianstad, skriver Journalisten. Snart expanderar man till Ystad, Trelleborg och Uppsala.

Senaste året har en mängd andra hyperlokala sajter sett dagens ljus. Till exempel Bjuvsnytt, vars chefredaktör intervjuades i Medierna. Fler lokala medieinitiativ är: Jnytt.seJminiÄlvsbyn just nuArjeplognytt, och Bättre stadsdel.

DirektPress expanderade kraftigt under 2015 med 13 nya gratisutdelade lokaltidningar i Storstockholm, bland annat Solna, Danderyd, Järfälla, Farsta/Sköndal och Hammarby/Skarpnäck och har fortsatt under 2016 med exempelvis Upplands Bro.

Hela den här utvecklingen blir en motvikt till sjunkande upplagor i den betalda morgonpressen. Trenden kommer att förstärkas om förslagen som nu ligger om nytt mediestöd blir verklighet – där kommer pengar att flytta från andratidningarna på orter till nya initiativ. Gratistidningar omfattas av förslaget och även rent digitala statsningar.

Jag tror att framgångsnyckeln är; ju lokalare desto bättre. Tittar vi historiskt så kan vi notera att a-pressens fall till en del berodde på feltänket att människor skulle vara intresserade av nyheter i en region, inte bara en stad. Medan de liberala tidningarna startades i tätorter, försökte de socialdemokratiska tidningarna täcka ett län, som Värmlands Folkblad eller Västerbottens Folkblad. Som uppvuxen i Västerbotten kan jag bara konstatera att Skellefteåbor i allmänhet är rätt ointresserade av det som händer i Umeå och vise versa. Men Skelleftebor är också rätt ointresserade av det som händer i Norsjö, Arjeplog eller Jörn. Detta är orsaken till att de nya initiativen nästan alltid täcker in ett mindre område, även jämfört med de liberala lokaltidningarna.

Det lokalaste exemplet som jag har hittat var i New York tidigare i höst, där jag på en diner hittade magasinet w42st. Jag frågade kvinnan som serverade och hon förklarade att det var deras ”neighborhood paper”. Och grannskapet var i detta fall inte ens en gata utan bara den västra delen av 42:a gatan. Det kallar jag lokalt på riktigt.

lokala

Denna text har tidigare varit publicerad på resumé.se

Maktförskjutning till Facebook och Google

I måndags lämnade Medieutredningen sitt efterlängtade slutbetänkande. Politiken överlämnar jag till andra kanaler. Här vill jag snarare fokusera på mediernas utmaningar som utredaren Anette Novak på ett bra och initierat sätt beskriver i sitt dokument.

Den kanske mest genomgripande utmaningen är maktförskjutningen från innehållsproducenter till distributörer i det digitala ekosystemet. Förskjutningen drivs av förändrade konsumtionsmönster och teknisk innovation. Grundproblemet är att annonspengarna i allt högre grad hamnar hos distributörerna vilket gör det svårare för publicister att hitta digitala intäkter.

Ett helt avsnitt i Medieutredningen handlar om Google och Facebook och hur de kapitaliserar på användardata. Annonsintäkter uppgick till nära 90 procent av Googles intäkter under första kvartalet 2016, enligt utredningen.

Totalt redovisade Google förra året intäkter på nära 75 miljarder dollar och Facebook på 17 miljarder dollar. (Google tjänar sex gånger så mycket per användare som Facebook). Det är alltså inga småpengar vi pratar om.

Jag blev för några veckor sedan intervjuad av Linus Malmberg, VD och grundare hos managementkonsulten Cordial i ”Studio Cordial” en serie intervjuer om affärsmodeller i olika branscher, klippet publicerades i början av veckan. Jag inleder hela analysen av mediebranschens affärsmodellutmaning med ett resonemang om distributörernas ökade makt och förskjutningen av intäkter från producent till distributör.

Särskilt intresse ägnas i Medieutredningen åt Facebook instant articles som ger publicister möjlighet att lägga ut innehåll direkt på Facebook på sidor som laddas supersnabbt. Några av argumenten för att använda tjänsten är ökad trafik, bättre användarupplevelse och tillgång till användardata.

Några av baksidorna är att den direkta kundrelationen går förlorad, att den egna trafiken minskar och att det därför blir svårare att generera intäkter på innehållet samt att man tappar kontrollen över distributionen när Facebook styr via sina algoritmer.

Google har också lanserat en tjänst – Google AMP (accelerated mobile pages) –  som ger motsvarande snabbladdning som instant articles, med den viktiga skillnaden att artikeln fortfarande är kvar på publicistens webbplats.

Det pågår i flera EU-länder processer mot Google och vi har nog bara sett början på striderna mellan producent och distributör. Google gör en del för att charma branschen (och kanske för att undvika nya rättsprocesser). Till exempel ger företaget tillbaka pengar till mediebranschen, just nu 150 miljoner euro som delas ut under en treårsperiod till nyhetsorganisationer som vill prova nya digitala lösningar, men dessa pengar är inget som ändrar grundförutsättningarna.

Med Facebook pågår ett ställningskrig där Facebook vill styra publicering till sin kanal medan många publicister försöker stå emot och vill behålla sina egna plattformar för att ha makt över användardata och annonsintäkt. Att tro att vi kan ändra Facebooks algoritmer är kanske väl hoppfullt. Det bästa vi kan göra är att förhålla oss till dem och att även se till att ha andra trafikkällor till våra sajter så att vi inte gör oss alltför beroende (om vi inte som exempelvis KIT går all in och väljer Facebook som vår plattform).

En extra tyngd i distributörernas vågskål kommer när kanalerna börjar producera själva som Youtube Red, Youtubes tjänst för originalinnehåll (som ännu inte lanserats i Sverige).

När distributörerna blir producenter har de alla incitament att gynna sitt eget innehåll före andras. Vi kan räkna med om att striden om ett öppet och rättvist internet kommer att prägla debatten de närmaste åren.

Denna text har tidigare publicerats på resume.se 

 

Om podcasts. Framtiden är ljud

Jag tillbringar varje dag cirka 50 minuter på cykeln, och jag lyssnar alltid på poddar. I min späckade vardag finns så mycket måste-läsning att den tid som jag har ögonen tillgängliga måste användas till det. Öronen däremot har den där 50-minuters luckan varje dag, samt ibland i tvättstugan eller i affären (fast då glömmer jag hälften av det jag skulle handla).

Jag tror att jag är rätt typisk och det är därför som poddarna bara har exploderat. I senaste numret av Allt om Tidskrifter finns ett stort podd-special. Huvudnumret är givetvis Perfect Day Media som drivs av Amanda Schulman och Hanna Widell och vars kassako är Alex & Sigge, en av få poddcasts i Sverige som skapar ett substantiellt överskott tack vare sin halv miljon lyssnare. Mellan 120 000 och 320 000 per avsnitt sägs de dra in. (I kraft av sin storlek har Perfect Day kunnat avstå från att vara del av en gemensam podd-valuta som Sveriges Annonsörer tagit fram samt, som Breakit avslöjade i går begärt att slippa vara med i Acast, ett tjänst som många mindre bloggare gärna vill komma in i.)

Men Allt om Tidskrifter beskriver också de små podd-projekten som kanske främst är varumärkesstärkande, som fotbollsmagasinet Offsides poddcast som gett magasinet både annonsintäkter på mellan 10-20 000 per avsnitt och prenumeranter till magasinet, LRF-Medias podd TV-bönderna där ca 3000 lyssnare följer eftersnacket om Bonde söker fru varje vecka samt Svensk Damtidnings Pod Royal som nådde all time high med avsnittet ”Victoria är ingen mes” som lyssnades av 11500.

I Allt om Tidskrifter ger Öjje Holt, som nyligen lämnade jobbet som kommersiell chef på Acast sina bästa tips (som jag inte kan låta bli att kommentera):

  1. Gör kortare poddar oftare (Jag kan bara instämma och – hur mycket jag än saknar MattsonHelin-podden så saknar jag inte känslan av att använda två cykeldagar för att komma igenom ett avnitt trots att jag alltid körde dem i 1,5 hastighet)
  2. Använd teasers och trailers. (Jag håller med om att poddar måste marknadsföra sig i sociala medier, det är lätta att fastna i sitt gamla vanliga Acast-flöde och inte hitta nyheterna)
  3. Dramatisera innehållet. (Check på den också! Under Serial kunde jag cykla fel eftersom innehållet var så galet spännande, gillade även Aftonbladets Fallet även om det inte ledde till några felcyklingar.)

Jag älskar alltså poddar och här är några som jag ofta lyssnar på.

Medierna i P1

Spanarna i P1 

Digitala medier podden

Mediepodden (äntligen tillbaka efter lååångt uppehåll)

Mediamasters

On the Media 

Digitalpodden

Breakit

Journalistenpodden

Journalistpodden

Tidskriftspodden 

Ibland lyssnar jag också på:

AB-podden med Margret Atladottir och Lisa Bjurwall

Mediespanarna

Värvet

Karriärpodden

Och så de kanske mer oväntade:

Behind the curtain: Broadway´s living legends

Inside the west end 

Jag gärna emot tips om smart och bra podcasts jag ännu inte hittat. Och så hoppas jag att vi fortsätter höras. Inför tisdagens Tidskriftsgala filar jag på en text om de nominerade i det som kanske är världens mest prestigefulla pris – Årets Tidskrift.

Denna text publicerades på resumé.se den 20 oktober