Nu behöver vi medier hjälpa varandra – dela material och köp annonser!

Vi står inför en tuff tid. Medieföretagen drabbas precis som alla andra när viruset drar fram. Samtidigt har vi ett viktigt samhällsuppdrag att rapportera korrekta nyheter. Att journalister på dagstidningar och andra nyhetsmedier ska räknas in bland samhällsviktiga grupper om skolorna stänger, som TU kräver här, tycker jag är självklart.

Lika snabbt som Covid -19 sprids, lika snabbt sprids också desinformation. Redaktioner behöver klara det viktiga uppdraget att rapportera trovärdigt trots att vissa kolleger är ur tjänst på grund av sjukdom eller karantän.

Nu är det tid för oss att samarbeta. I veckan meddelande Hanna Stjärne, VD på SVT till alla oss i Utgivarnas styrelse att SVT gör allt filmat material från presskonferenser tillgängligt för alla andra redaktioner som representeras i organisationen, det vill säga alla dagstidningar som är med i TU, alla tidskrifter som är medlemmar i Sveriges Tidskrifter och så SR, UR samt TV4. Vi kan inte alla ha bevakning på alla presskonferenser och med denna hjälp kan vi fokusera reporterkraft för egen unik bevakning i stället för att springa i flock. Jag är helt säker på att detta bara är början på ett samarbete mellan tidningar och etermedier för att säkra trovärdig rapportering i hela landet.

Vi kan också stötta varandra ekonomiskt i de tuffa tider som vi alla kommer att gå igenom. Claes de Faire, chefredaktör på Mitti skrev i veckan om vikten av att köpa annonsering av andra medier. Jag har själv denna vecka bokat annonskampanjer hos ett par dagstidningar. Vi kan också upplåta utrymme som avbokade annonser i våra egna tidningar lämnar till barteröverenskommelser med andra tidningar och på så sätt hjälpa varandra med marknadsföringen nu när varje ny krona är extra välkommen.

Det största ekonomiska hotet mot den kommersiella pressen kommer just nu från annonstappet, där många vittnar om att annonsörer vill avboka (och här agerar mediehusen olika, stenhårt ”ingångna avtal gäller” eller mer flexibelt ”vi värnar om relationen till annonsören på lång sikt”). Vi har bara sett början och många bävar för effekterna av den lågkonjunktur som med all sannolikhet inleds nu.

Dessutom tappar medieföretagen sidointäkter från resor och event. För många tidningar och tidskrifter är dessa pengar helt avgörande för att dra runt verksamheten när krympande upplagor slår mot kärnaffären. Vi på Vi har till exempel fått ställa in Litteraturbåten som är vårt största evenemang på året, jag skriver lite om våndorna kring det här. 

Denna märkliga tid påminner oss återigen om hur viktiga medier är i kristider. Låt oss hjälpas åt att komma igenom.

Denna text har tidigare publicerats på Dagens Media.

Snabbkoll på INMA:s konferens om digitala prenumerationer

När tiden inte räcker till för att åka till konferenser så kan man alltid smygtitta i efterhand.

International News Media Association höll de sista dagarna i februari en konferens i New York om digitala läsarintäkter – Media Subscriptions summit.

Trots att jag inte var i New York har jag kunnat följa programmet tack vare en mycket ambitiös konferensblogg.

Jag råder alla som är intresserade av mediers affärsmodeller att titta in själva, men jag delar gärna några av de guldkorn jag hittade här.

Som alltid på den typen av konferenser tycker jag att det mest intressanta är när medieföretag själva bjuder på sina insikter, snarare än att konsulter eller leverantörer säger sanningar. Det är också spännande att se vilka som bjuds in att tala eftersom man kan anta att de har kommit längst. Norden representerades på denna konferens av Martin Jönsson på Dagens Nyheter och Tone Tveøy Strøm-Gundersen och Marius Thorkildsen på Aftenposten. Bland tidskrifterna märktes Der Spiegel och The Atlantic. Det fanns också lokaltidningar från runt om i världen.

Och som alltid riktades fokus mot de stora engelskspråkiga dagstidningarna The Washington Post, New York Times, The Wall Street Journal och nättidningar som The Daily Beast och Business insider.

Lauren Bertolini produktchef på The Daily Beast berättade hur de har delat in sina läsare i tre olika grupper.

  • Story (72 procent) Vill bara läsa en artikel. Läsaren har bara en session och besöker inte startsidan.
  • Varumärkesmedvetna (24 procent) Har besökt startsida vid sin enda session eller har två sessioner.
  • Produktlojala (3 procent) : Har två eller fler sessions. Mest sannolika att börja prenumerera.

The Daily Beast får ungefär en tredjedel av intäkten från varje grupp och arbetar nu för att utforma erbjudanden som passar alla tre grupperna. I den första gruppen finns stor potential om de bara kan lockas att komma tillbaka en andra gång. Mellangruppen uppmanas att opta in för pushnotiser eller lämna e-post och den tredje gruppen behöver tillfredsställas så att så mycket tid som möjligt tillbringas med tjänsten.

Suzi Watford, marknadschef på The Wall Street Journal, delade tio användbara tips, här är två av dem:

  • Benchmarka churn: Man kan inte jämföra printchurn med digital churn och därför behöver man titta på andra som inte är tidningar. Spotify har till exempel en churn rate på 4%-5%.
  • Låt onboarding pågå i 100 dagar. The Journal’s process för att få nya kunder ombord har förlängts från fem steg till 15. De läsare som har fått en ordentlig onboarding har 18 procent högre retention. Ungefär hälften av alla nya läsare tar sig igenom alla stegen.

Miki Toliver King, marknadschef på The Washington Post, berättade att tidningen har börjat lyssna mer på publiken och publicera coverstories som läsarna har önskat. Ibland har ämnena redan varit bevakade men inte på ett sätt som läsarna tyckte var tillgängligt. Därför har tidningen skapat tre nya vertikaler, för resematerial, mat och gaming, alla inriktade på en mer digital publik.

Selma Stern, senior vice president för konsumentintäkt på på Business insider sa: ”Our growth strategy is journalism-focused, data-informed, and experiment-driven, in that order.” Klokt, tyckte jag.

Till sist var det intressant att läsa om en studie som Inma själva gjort bland sina medlemmar.

Greg Piechota, INMA:s researcher presenterade den och konstaterade att många tidningar ännu inte pratar om kundernas livstidsvärde. Genom att beräkna värdet och fatta beslut utifrån det så slipper man välja mellan tillväxt och lönsamhet, hävdade han. Måttet är helt enkelt prenumerationsavgift gånger det antal köp man räknar med att kunden ska göra innan den lämnar. Det sätts i relation till kostnaden för att få kunden. Ofta kan förmånliga årsabonnemang vara mer lönsamma än månadsbetalningar, trots att de ger mindre pengar per månad, sett i detta ljus.

Denna text har tidigare publicerats på Dagens Media.

Arabiska sajten Alkompis lockar två miljoner läsare per månad – nu satsar fler på målgruppen

Med två miljoner följare på Facebook och 400 000 unika besökare på sajten är Alkompis ett av de större nyhetsmedierna i Sverige. Räckvidden per månad är hela två miljoner. I veckan startade också Hem & Hyra en sajt på arabiska. Kanske kommer fler få upp ögonen för den arabiska målgruppen?

Alkompis grundades i Stockholm av journalisten Mahmoud Agha år 2012 och har sedan dess vuxit snabbt. När jag såg den enorma räckvidden på Facebook blev jag nyfiken på att ta reda på mer så jag ställde några frågor till Julia Agha som är VD och en av åtta anställda i bolaget.

Vilket tomrum fyller ni på den svenska marknaden?

– Vi fyller ett informationsgap mellan det svenska samhället och nysvenskar. Inte minst efter flyktingkrisen 2015 har det funnits grupperingar i Sverige med personer som varken talar svenska eller är integrerade i det svenska samhället. Ett första steg för att lyckas med integrationen är att få information om vad som händer runtomkring. Känslan av inkludering, att vara medveten om förändringar i samhället, är det centrala första steget för en lyckad integration. Tätt därefter kommer språket där Alkompis underlättar att lära sig svenska eftersom man läser nyheterna på arabiska – och kan på så sätt göra nödvändiga kopplingar för att förstå nyheten på svenska.

– Etniska medier är inget nytt fenomen. I många länder som till exempel Spanien och USA finns det flera tidningar på svenska. Det är naturligt att man vill ta till sig information och nyheter på sitt modersmål, till och med när man talar språket i landet.

Julia Agha

Verksamheten omsatte 2019 knappt sju miljoner kronor. De anställda är allt ifrån journalister och programledare till filmredigerare och fotograf. Bolaget är helt annonsfinansierat. Hittills har det gått bra. Annonsörer som vill nå målgruppen kan få hjälp att anpassa budskap så att de fungerar, och de anställda på Alkompis får rollen som både rådgivare och pr-experter tack vare en kunskap om målgruppen som många andra saknar. Annonsproduktionen sker inhouse för både TV, banners, och print och Alkompis hjälper till med översättningar. Språken är arabiska, tigrinja, somali, farsi/dari (i mindre utsträckning) och svenska.

Just nu pågår ett projekt om läsarintäkter, men det är för tidigt att berätta om, säger Julia Agha.

Alkompis finns också som månadsutgiven papperstidning som distribueras till prenumeranter i hela Sverige, bland annat till 100 bibliotek och runt 50 organisationer. Tidningen distribueras även gratis på över 100 knytpunkter i invandrartäta områden i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Vilka är era framtidsplaner?

– Vi har många framtidsplaner, men just nu fokuserar vi på att bygga en stabil affär i Sverige där vi ser fortsatta expansionsmöjligheter, framförallt vad gäller lokal redaktionell bevakning och verksamhet. Vi satsar även mycket på webb-TV just nu, med fokus på arbete, hälsa, vård, kultur, sport, mm, eftersom vi märker att det är ett väldigt omtyckt format bland våra följare. Vi jobbar även med att bygga en mer professionell annonsaffär som matchar mediebyråernas förväntningar vad gäller tekniska lösningar. Vi ska även fortsättningsvis vara öppna för samarbete med myndigheter, näringsliv och civilorganisationer, säger Julia Agha.

Förutom SR på arabiska finns det få konkurrenter. Men fler vill nå en arabisktalande målgrupp. I veckan lanserade Hem & Hyra, som ägs av Hyresgästföreningen, sin arabisktalade sajt. Jag sitter i tidningsbolagets styrelse och har följt arbetet en stund.

Så här beskriver chefredaktören Susanna Skarrie satsningen:

”Mer än 300 000 svenskar har arabiska som modersmål, en majoritet av dem är hyresgäster. Många hamnar också i kläm på hyresmarknaden, av olika skäl. Trångboddhet, svarthandel med kontrakt och folkbokföringsadresser, utsatta områden är ämnen som Hem & Hyra bevakat under många år men där vi inte alltid når ut till dem som berörs.”

Susanna Skarrie berättar att hon och redaktionen har märkt intresse för Hem & Hyras journalistik i den arabiskspråkiga gruppen. Enstaka artiklar som har översatts har fått god respons. Nu görs satsningen fullt ut.

Förutom sajten finns också en Facebooksida. Och flera arabisktalande journalister har knutits till redaktionen. I veckan har de märkt stort intresse för sin granskning om handeln med folkbokföringsadresser, som publicerats både på svenska och arabiska. På fyra dagar har Facebookgruppen fått 1000 följare.

Det ska bli spännande att följa Hem & Hyras nya satsning – och även Alkompis nya intäktsspår. Kanske följer fler efter?

Granskningen om handeln med adresser publicerades både på svenska och arabiska.

Denna text har tidigare publicerats på Dagens Media