Månad/oktober 2016

av unnedberg

Om Tidskriftsgalan: Här är tecknen på att branschen förändras

Bredden på de nominerade i Årets tidskrift som delades ut på Tidskriftsgalan speglar en bransch i förändring. Man kan inte påstå att tidskrifterna var först ut, men nu är redesignen av denna del av branschen i full fart.

Några exempel:

  • Förra året lanserades en ny kategori – Årets tidskriftsevent. Eventen har blivit en allt viktigare del av tidskrifternas omsättning. Tidskrifternas varumärken har ett lysande läge när det gäller att skapa evenemang eftersom de redan har trovärdighet inom ett ämne och en relation till målgruppen. Vissa event är som journalistik på scenen, medan andra är något helt annat, som Bilsport-eventet Bilsport Performance & Custom Motor Show som är en av de nominerade på tisdag. Andra nominerade är två galor; Betonggalan och Chefgalan samt Vi:s litteraturbåt, där författare och deras läsare möts på fullbokade Finlandsfärjor.
  • Kategorin Årets digitala tidskrift delades förra året upp i två underkategorier – fackpress och populärpress för att rymma ännu fler digitala satsningar. I år är två rent digitala tidskrifter nominerade i populärpresskategorin – KIT och Politism vid sidan om Frida och Elle Decoration som även har papperstidskrifter. KIT har även en nominering för årets journalist. KIT har varit det mest omtalade journalistiska projektet i Sverige det senaste året. Många har undrat hur sjutton de ska tjäna pengar och blivit provocerade av strategin att använda Facebook som plattform samt miljonerna från Bonniers som investerats i projektet. Andra tycker att satsningen är spännande och kan bana väg för en ny, ännu mer datadriven affärsmodell, där kunskap om läsarna blir en värdefull valuta i nativesamarbeten. Här skriver en av grundarna, Robert Brännström själv om första året med Kit och hur man lyckats nå 600 000 dagliga läsare (en siffra som han sedan dess fått försvara och förklara i diverse sammanhang). Politism har med små resurser lyckats bli en viktig arena för debatt och fångar upp de ämnen som många unga engagerar sig i, till exempel integration, rasism och genus. Frida har väckt uppmärksamhet för sin satsning på tech-bevakning för unga tjejer, som chefredaktör Therese Allert berättar om i Tidskriftspodden. Elle Decoration.se nomineras framför allt för sin framgångsrika sociala medier-strategi.
  • ”När allt mer blir digitalt så ökar värdet på det som inte kan digitaliseras”, sa digitala strategen Anna Felländer nyligen på Chefdagen. Mycket av Tidskriftsgalan handlar om framgångsrika sätt att stärka print-produkterna så att de får det värdet i mediefloran. Årets omslag och Årets omgörning kategorier som fokuserar på print, vid sidan om Årets Tidskrift print i två kategorier – populärpress och fackpress. Ett intressant exempel är Blank Spot Project som är nominerat i kategorin Årets omslag för sin broadsheet-tidning som skickades ut till alla medlemmar efter första året. En digital crowdfundad satsning som manifesterar sitt första år med en tryckt tidning i gammalt format. Här förklarar en av grundarna Brit Stackston varför.

Tidningen Vi är nominerade i inte mindre än tre kategorier; Årets omslag, Årets AD och Årets tidskriftsevent. Av de större förlagen är det Aller Media som i år har flest nomineringar, med Cafe, Elle, Frida och Elle Decoration bland de nominerade. Värt att notera är också att ett dagstidnings-magasin tagit sig in bland de nominerade – SVD junior. Branschglidningen är i full gång.

Denna text publicerades på resumé.se den 25 oktober 2016. 

av unnedberg

Om podcasts. Framtiden är ljud

Jag tillbringar varje dag cirka 50 minuter på cykeln, och jag lyssnar alltid på poddar. I min späckade vardag finns så mycket måste-läsning att den tid som jag har ögonen tillgängliga måste användas till det. Öronen däremot har den där 50-minuters luckan varje dag, samt ibland i tvättstugan eller i affären (fast då glömmer jag hälften av det jag skulle handla).

Jag tror att jag är rätt typisk och det är därför som poddarna bara har exploderat. I senaste numret av Allt om Tidskrifter finns ett stort podd-special. Huvudnumret är givetvis Perfect Day Media som drivs av Amanda Schulman och Hanna Widell och vars kassako är Alex & Sigge, en av få poddcasts i Sverige som skapar ett substantiellt överskott tack vare sin halv miljon lyssnare. Mellan 120 000 och 320 000 per avsnitt sägs de dra in. (I kraft av sin storlek har Perfect Day kunnat avstå från att vara del av en gemensam podd-valuta som Sveriges Annonsörer tagit fram samt, som Breakit avslöjade i går begärt att slippa vara med i Acast, ett tjänst som många mindre bloggare gärna vill komma in i.)

Men Allt om Tidskrifter beskriver också de små podd-projekten som kanske främst är varumärkesstärkande, som fotbollsmagasinet Offsides poddcast som gett magasinet både annonsintäkter på mellan 10-20 000 per avsnitt och prenumeranter till magasinet, LRF-Medias podd TV-bönderna där ca 3000 lyssnare följer eftersnacket om Bonde söker fru varje vecka samt Svensk Damtidnings Pod Royal som nådde all time high med avsnittet ”Victoria är ingen mes” som lyssnades av 11500.

I Allt om Tidskrifter ger Öjje Holt, som nyligen lämnade jobbet som kommersiell chef på Acast sina bästa tips (som jag inte kan låta bli att kommentera):

  1. Gör kortare poddar oftare (Jag kan bara instämma och – hur mycket jag än saknar MattsonHelin-podden så saknar jag inte känslan av att använda två cykeldagar för att komma igenom ett avnitt trots att jag alltid körde dem i 1,5 hastighet)
  2. Använd teasers och trailers. (Jag håller med om att poddar måste marknadsföra sig i sociala medier, det är lätta att fastna i sitt gamla vanliga Acast-flöde och inte hitta nyheterna)
  3. Dramatisera innehållet. (Check på den också! Under Serial kunde jag cykla fel eftersom innehållet var så galet spännande, gillade även Aftonbladets Fallet även om det inte ledde till några felcyklingar.)

Jag älskar alltså poddar och här är några som jag ofta lyssnar på.

Medierna i P1

Spanarna i P1 

Digitala medier podden

Mediepodden (äntligen tillbaka efter lååångt uppehåll)

Mediamasters

On the Media 

Digitalpodden

Breakit

Journalistenpodden

Journalistpodden

Tidskriftspodden 

Ibland lyssnar jag också på:

AB-podden med Margret Atladottir och Lisa Bjurwall

Mediespanarna

Värvet

Karriärpodden

Och så de kanske mer oväntade:

Behind the curtain: Broadway´s living legends

Inside the west end 

Jag gärna emot tips om smart och bra podcasts jag ännu inte hittat. Och så hoppas jag att vi fortsätter höras. Inför tisdagens Tidskriftsgala filar jag på en text om de nominerade i det som kanske är världens mest prestigefulla pris – Årets Tidskrift.

Denna text publicerades på resumé.se den 20 oktober

av unnedberg

Fyra tekniktrender att hålla koll på

Chefdagens  tema ”digitalisera eller dö” levererade många insikter. Bland talarna fanns bland annat de digitala tänkarna Alexander Bard, Sara Öhrvall, Anna Felländer, entreprenörer som Pär Svärdson (Adlibis, Apotea) Sven Hagströmer (Avanza) och toppchefer som  Dan Eliasson (Polisen) och Sonad Burman Olsson (Coop). Jag lovar att återkomma till fler insikter från dagen men vill börja med att bjuda på fyra teknologitrender från Sara Öhrvall, digital expert med styrelseuppdrag bland annat i Investor och SEB.

  1. Big data. Vi har pratat om det länge men nu börjar det hända. Vi använder data för att nå rakt in i rätt målgrupp med rätt erbjudande. Öppnar enorma möjligheter till exempel för media när det gäller relevans. Sara Öhrvall tog exemplet med det amerikanska valet där Demokraterna köpt data, byggd bland annat på sociala medieprofiler, om vilka personer som har störst sannolikhet att ändra sig till Demokraterna och sedan ringt just till dem. Ett av företagen som gör detta är Axciom De har 1700 datapunkter om 7 miljoner människor. Utifrån datapunkterna skapar de sannorligheter för olika beteenden, som säljs vidare. Sedan är det upp till köparna att använda datan smart. En sanning är, enligt Sara Öhrvall, att om man levererar tillräckligt bra tjänster så tycker kunder att det är helt okej att man använt deras data.
  1. AI –artificiell intelligens. AI-botar kommer att assistera 40 procent av all mobil kommunikation år 2020 och just nu pågår en kapplöpning mellan stora aktörer om att ta det området. ”Den som blir vår personliga assistent i telefonen sitter på nästa Google”, sa Sara Öhrvall. Den nya tekniken gör att vi inte längre behöver söka på internet, boten vet redan vad vi vill ha. Google Allo  är en ny tjänst från Google som förutom att förenkla ditt chatande också kan dras in i konversationen och föreslå lösningar, om man skriver @google så hjälper Allo till att ta fram det du undrar över. Sara Öhrvall använder själv tjänsten Crystal knows – tjänst, som laddas ned till Gmail och ger tips om hur hon ska mejla till sina affärskontakter. Tjänsten söker av alla gamla mejl till personen men också sociala medier och tipsar till exempel om vilken ton den här personen föredrar, formell eller familjär om mejlet ska vara utförligt eller kort.
  1. Internet of Things. Snart har du uppkopplade kläder, hus, bilar och prylar. Användbart inte minst för försäkringsbolag som kan känna av en begynnande vattenskada, rökutveckling eller rör som håller på att frysa i ditt hus. Sara Öhrvall tog exemplet Anticimex som säljer uppkopplade rum med uppkopplade råttfällor och därmed får en helt ny affärsmodell. De kan ta betalt för känslan att inte ha råttor, inte bara för enstaka utryckningar. Många företag kommer ha direktdialog med kunderna via uppkopplade objekt.
  1. Automatik och robotik. Försäljning av humanoida robotar ökar mer än industrirobotar. Jag som älskade serien Äkta människor som gick på TV för några år sedan ser med skräckblandad förtjusning på denna utveckling.

De två första trenderna är de som mediabranschen just nu behöver ha allra bäst koll på och när det gäller big data har vi ju kommit en bit på väg. Första steget är att förstå teknologin, nästa är insikten om hur vi bör använda den. Allt vi kan göra ska vi inte göra.

Alexander Bard poängterade också vikten av att alla som vill förstå samtiden måste ha koll på teknologin eftersom den kommer först i utveckling. Psykologin är alltid den samma, sa han, men teknologin utvecklas mycket snabbt. Det gäller att hänga med om man vill vara en del den ”digiala överklassen” som han pratar om.