Månad/oktober 2017

av unnedberg

Framgångsrik e-handel; förlaget som säljer bilar

En e-handelssajt för bilar som omsätter 360 miljoner kronor. Det har brittiska förlaget Dennis lyckats skapa på bara tre år.

Förlaget grundades 2009 och har sedan dess lanserat sju nya varumärken, till exempel supernischade Carbuyer. Den blev startskottet för satsningen i bilbranschen. Via den rent redaktionella sajten Carbuyer lärde sig Dennis förstå marknaden för bilköp. Steget blev inte så långt att köpa den lilla startupen Buyacar.co.uk som då bara omsatte en promille av dagens siffror.

Den här grafen över intäkter visade James Tyre på Fipp World Congress. Den visar tydligt var tillväxten i förlaget kommit – e-handel.

Den växande omsättningen för förlaget Dennis kommer från e-handel.

Framgången för förlaget förklarar James Tyre med förmågan att kombinera dessa, till synes motsatser.

  • Digital affär och printaffär
  • Innovativ och kostnadseffektiv
  • Samarbete och individuell prestation
  • Fokuserad och diversifierad
  • Kommersiell och stiftelseägd.

Det handlar om att vara både långsiktig och agil på samma gång.

Efter köpet av Buyacar lade Dennis stora resurser på att göra sajten mer användarvänlig. Genom användartester och iteration har kundupplevelsen blivit bättre. Indexering och filtrering gör det lätt att hitta sin favoritbil. För vissa modeller ligger också sajten i topp på googlesök, tack vare hårt arbete med sökoptimering. Samtidigt har konsumenternas inställning till att köpa bil online förändrats. Nu kan 35 procent i Storbritannien tänka sig det, vilket är dubbelt så många som 2013, berättade Pete Wooton på Dennis Publisching på Fipp.

Som grund för framgången ligger givetvis förlagets kanaler ut till kunderna. Veckoutgivna Auto Express är en kanal. En stor del av trafiken kommer också från Carbuyer där Buyacar har en widget på alla sidor så att den som läst om en bil lätt kan köpa den direkt i samma vy.

Några andra framgångsfaktorer är att priset är fast, det är inga förhandlingar, och att bilen levereras till dörren, vilket gör att man kan köpa bilar från ett större område. Nästa utvecklingssteg är ännu närmare integration mellan Buyacar och förlagets olika mediesajter. Just nu säljer Dennis 200 bilar per månad och tillväxten är stor.

Det märks nu en skiljelinje mellan de som tycker att medierna ska satsa på sin kärnverksamhet och fokusera enbart på att utveckla journalistiken och de som tror att diversifiering med flera intäktsströmmar är den bästa vägen fram. Sanningen är nog att det är olika. Den som har ett innehåll som ger tillräckligt höga läsarintäkter digitalt kan nog välja den första vägen. Den som ännu inte har hittat en grej som klarar att ersätta de gamla intäkterna gör nog klokt i att fortsätta experimentera. Med bilar – eller annat.

Denna text har tidigare varit publicerad på https://www.resume.se/blogg/unn-edberg/

av unnedberg

Insikter från Fipp World Congress; Nischning både för läsar- och annonsintäkt.

Det har hänt något med internationella mediekonferenser i år; från att ha fokuserat mycket på varumärkes-utvidgning och kreativa annonsformat har nu fokus flyttat till läsarintäkt och innehåll. Med det kommer också en förståelse för att vi måste samla data om kundernas behov för att få insikter som kan utveckla erbjudandet.

Fipp World Congress – internationell konferens för magasinsmedier – lade till ytterligare en dimension till den här trenden; nischning.

”Bara journalistik kan rädda journalistiken, men tyvärr är lite av det vi gör värt att betala för digitalt och vi måste därför ändra redaktionella arbetssätt” konstaterade Juan Senor när han presenterade Fipps årliga Innovation report.

Det krävs relevans för att få läsare att öppna plånboken för att betala för digitalt innehåll. I tryckt form är många fortfarande beredda att betala för en dagstidning eller magasin som erbjuder ett paket med lite av varje. Digitalt är logiken en annan. Här vill vi ha specifika artiklar inom våra intresseområden. Vilket också i växande grad är sant i print där många smalare produkter hör till vinnarna.

Yulia Boyle från National Georaphics beskrev hur förlaget söker nya intresseområden inom sin målgrupp. För två år sedan startades till exempel en historie-titel och förlaget gör återkommande oneshots som djupdyker inom ett specifikt område. Dessa specialutgåvor är högre prissatta än magasinet och fungerar bra på läsarmarknaden.

Gerret Klein, Ebner Media, Lisa Granatstein, AdWeek, Yulia Boyle, National Geographics.

AdWeek, som bevakar medier, har börjat jobba med fokusområden på sin sajt. Under fyra veckor specialbevakar reportrar en viss aspekt av medievärlden, med texter och webinarier. Detta har hittills bara gjorts på försök, berättade Lisa Granatstein på AdWeek, men nästa år kommer varje månad att ha ett nytt tema. Försöken har visat på positivt intresse både från läsare och annonsörer. Nästa år kommer även försök med betalvägg.

Ebner media Group, ett specialtidningsförlag med säte i Tyskland, analyserar noga sociala medier, sökningar, e-handel för att hitta nya nischer och ämnen att bevaka.

”Vi pratar inte om magasin, utan om ämnen. Det kan vara sluten Facebookgrupp eller event. Allt handlar om publikens behov, när vi känner till det får vi räkna ut hur vi kan nå dem”, sa Gerrit Klein på Ebner media Group.

Business to business-förlaget Centaur beskrev förflyttningen så här:

”Hela vår organisation var fokuserad på att sälja ögonpar och fick ställa om till att göra innehåll som blev högt värderat av publiken, så att folk skulle betala för det direkt”, sa Andria Vidler.

Modemagasinet Vogue har internationellt börjat titta mer på vertikaler inom sin enorma målgrupp. Så här sammanfattade Wolfgang Blau, Conde Nast International, deras sätt att välja vad man ska satsa på.

”Först tittar vi på om det finns ett otillfredställt kundbehov – många idéer kommer inte förbi detta steg – sedan om det finns en affärsmöjlighet och sist om den passar i vår kultur.”

Det är intressant att flera förlag vittnar om att även annonsörer uppskattar den ökade nischningen. Ett tecken på att allt fler medier överger tanken på att erbjuda räckvidd, besegrade i konkurrensen med Facebook och Google, och i stället går in i premiumtänk. Ju mer specifika målgrupper och ju mer kvalificerat innehåll inom det ämne som den målgruppen är intresserad av desto större relevans för annonsörer som vill förknippas med premiumvarumärken och synas i nischen. Annonslösningarna kan då vara allt från display till sponsrat innehåll, partnerskap och ren leads-generering.

I tider när diskussionen handlar mycket om ad fraud och rädslan för att annonser hamnar i fel sammanhang via programmatiska nätverk, har kvalitetsmedierna ett starkt kort.

Denna text har tidigare varit publicerad på Resumé.

av unnedberg

Bokmässan; Spännande samtal om betalt online

Det var en märklig känsla att sitta i Göteborgs-postens monter på Bokmässan och prata om betalväggar samtidigt som nazister bråkade med polis på gatan utanför. Mycket klokt har sagts om hur man bäst bemöter nazism och jag är övertygad om att ett viktigt vapen är att sprida och ta del av berättelser, både fiktiva och journalistiska, som ger perspektiv och vidgar världsbilden.

På så sätt är faktiskt mediernas betalväggar en del i arbetet att öka toleransen och minska rasismen. Genom betalväggar får vi tillgång till pengar som bekostar den dyra grävande och analyserande journalistiken. Men de betalande prenumeranterna gör det också möjligt för medierna att fortsätta ha ett öppet flöde av nyheter som kommer alla till gagn.

Jag medverkade i panelen tillsammans med GP:s chefredaktör Christofer Ahlqvist och Gunilla Jarlbro, medieforskare vid Lunds Universitet.

Gunilla Jarlbro varnade för att tidningarnas betalväggar skapar ett a- och ett b-lag där några blir upplysta och andra (des)informerar sig i snäva filterbubblor. Christofer Ahlqvist konstaterade att den ekonomiska verkligheten inte lämnar tidningarna något val; printprenumeranterna minskar och digitala annonskronor är färre än de som man kan få i den tryckta produkten. GP ligger i startgroparna för att införa sin betalvägg.

Själv är jag inte så orolig för att just betalväggar ska skapa större segregation. Den utvecklingen finns ändå och jag tror att vi kommer att se många nya initiativ i takt med att de traditionella mediehusen börjar ta betalt för sin digitala journalistik. Vi har ju redan sett en stor framväxt av lokalsajter inom 24journalistik-gruppen till exempel, men också enskilda initiativ som Siljan News som erbjuder annonsfinansierad journalistik som är gratis för läsarna. Den tid är över då den tryckta morgontidningen ensam skulle ta hela ansvaret för medborgarnas kunskap och insikter.

Jag hoppas också att vi kan se fler exempel av typen Blank spot, där några supporters betalar för ett medlemskap, men att journalistiken är fri att ta del av för alla. Nederländska De Correspondent har också en intressant lösning där den som betalat ett medlemskap kan dela låsta artiklar med sina vänner och att de då blir öppna.

Jag lämnar Bokmässan med dubbla känslor. Givetvis tyngd av att det finns nazister som marscherar på svenska gator och dessutom ledsen över det faktum att besöksantalet var ovanligt lågt för en Bokmässe-lördag. Samtidigt är jag glad över alla vi som var där – och på de olika alternativa Bokmässor som ordades – och bidrog till läsandet och att föra det demokratiska samtalet vidare.

Gunilla Jarlbro, Christofer Ahlqvist, Cecilia Vaccari, Unn Edberg

av unnedberg

Stödja journalistiken säljargument för annons

På Mediedagarna i Göteborg diskuterades som vanligt journalistikens kvalitet och mediebranschens intäktsmöjligheter.

Något som fastnade hos mig var en diskussion som ägde rum på onsdagen när Thomas Mattsson, Expressen, Thomas Peterssohn, bla ordf Strossle och Hanna Riberdahl, Telenor diskuterade annonsintäkter. Det handlar om att annonsörer ska lockas med argumentet att stödja journalistik, lokalt eller nationellt.

Hanna Riberdahl konstaterade att Telenors investeringar gått från 80 procent i seriösa medier till 50 procent i seriösa medier och lika mycket digitalt hos Google och Facebook eftersom effekten blir mer mätbar där.

Thomas Mattsson kontrade med att säga ”Den som investerar i Google är med finansierar hat och hot. Det borde vara intressant för annonsörer att vara i en varumärkessäker miljö”.

Han fortsatte med att föra ett resonemang om hur lokala företag bör ta sitt ansvar för den lokala tidningen. ”Det är samma logik som får lokala handlare att sätta upp en skylt på fotbollsplanen. Det är kanske inte främst effekten”. En annonssäljare på Eskilstuna-kuriren bör alltså använda det argumentet till den lokala bilhandeln, att annonsen är med och stödjer lokal journalistik i stället för ett amerikanskt bolag som inte tar publicistiskt ansvar för sin plattform.

Thomas Peterssohn fyllde i med att det finns en potential i att många varumärken vill verka för hållbarhet och tyckte att mediehusen borde ta hjälp av CSR-konsulter med storytelling. ”Varumärken känsliga för de här frågorna. Det kan påverka medievalen mer än vad branschen själv har förstått.” sa han.

Hanna Riberdahl var inte främmande för argumenten utan bekräftade att kontexten är viktig och att företaget inte vill synas tillsammans med exempelvis casinon och snabb-lån. Däremot utmanade hon medierna att våra prova sig fram tillsammans med annonsörerna i stället för att bara komma dragande med en prislista. ”Skippa de gamla avtalen och låt oss bygga partnerskap där vi testar tillsammans” sa hon.

Jag tycker att argumentationen är värd att pröva, vilket en hel del säljare säkert redan gör. Men till syvende och sist måste ändå medierna leverera (vilket alla i panelen ändå var ense om). Att bara förlita sig på välgörenhet gör ingen sund annonsaffär.

Vid sidan om argumentet om att stödja den goda journalistiken bör medierna utveckla nya format och nya affärsmodeller – samt se till att få data på plats – så att annonsörerna kan välja professionella medier för sina investeringar, både med hjärtat och hjärnan.

Denna text har tidigare varit publicerad på resumé.se