Digitaliseringen har varit huvudämne på Almedalsveckan. Det verkar räcka med ordet digitalisering för att fylla ett seminarium i Almedalen. På flera av dessa digitaliserings-seminarier dök frågan om regelverk upp, att lagstiftningen inte hänger med utan i stället bromsar upp nödvändig utveckling.

Det är som att det först nu har gått upp för alla vad som händer. För medierna har det senaste året satt problematiken på sin spets eftersom annonserna i de tryckta upplagorna rasar, liksom läsandet. Det finns också en oro att den digitala annonseringen inte ökar i den utsträckning man skulle önska, att ”sälja en ruta med annonsinformation” inte fungerar så bra i den digitala logiken och vi experimenterar därför för fullt med nya möjligheter att ta betalt, som när Carolina Neurath sätter sig i en Volvo eller Aftonbladets Sillicon Valley-korrespondent sponsras av Telia.

Medan digitaliseringen i mediebranschen känns inpå bara skinnet har finansbranschen ännu en frist att anpassa sig tack vare goda vinster och trögrörliga kunder.

Men det rör på sig. Länsförsäkringar banks VD Rikard Josefson sa på ett seminarium om framtidens banker att medan EU-länderna har fokuserat hårt på reglering av banksektorn sedan finanskrisen så har det vuxit upp en sektor vid sidan om, ibland kallat skuggbanker, som inte har samma hårda regelkrav. Han fick delvis medhåll av Emil Källström, ekonomisk politisk talesman på centern som medgav att det är två krafter som drar åt olika håll.

– Vi har lagt ett nödvändigt regelpaket på bankerna med det gör att vi har skapat inträdesbarriärer och en bransch som inte kan vara så innovativ. Det gör att nya aktörer öppnar ett spår vid sidan om bankerna. Å andra sidan behöver vi bara åka till Grekland för att se vad som händer när förtroendet för det finansiella systemet fallerar.

Alltid så kloka Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank talade på seminarium av digitaliseringskommissionen och IT&Telekomföretagen.

Hon sa bland annat ”Det har alltid varit så att innovation ersätter de jobb som går förlorade i ett paradigmskifte.” och talade om hur den befintliga finanssektorn kan använda sig av nya rörelser som peer-to-peer (lån från person till person) och crowdfunding (som ger företag/projekt finansiering via många små investerare). Men för att innovation ska kunna ersätta de gamla jobben behöver regelverken vara iterativa, följsamma, i utvecklingen.

Mediepolitiken är ytterligare ett exempel på en icke följsam lagstiftning. Presstödet har sin grund i 1970-talets mediemarknad och har bara finjusterats sen dess, konstaterade Hans-Gunnar Axberger, tidigare presstödsutredare som i slutändan reserverade sig mot sin egen utredning när politikerna inte ville göra större förändringar av systemet. På ett seminarium arrangerat av Nätverkstan Kultur sa han att han ville se ett helt reformerat stöd som inte riktade sig till något särskilt medieslag utan till kvalitetsjournalistik i olika former. Svårigheten blir förstås att hitta ett rättvist system som utan statlig inblandning i innehållsproduktionen fördelar pengarna.

Att vi fortfarande har olika momssatser på tryckta och digitala tidningar är ytterligare ett exempel på lagstiftning som inte förmår att följa med sin tid.

Medieutredaren Anette Novak sammanfattade i ett seminarium hos Hej Digitalt branschens önskemål i de samråd hon har haft.

1. Behov av möjliggörande infrastruktur. Utan bredband blir det svårt att nå medborgarna med sin digitala journalistik.
2. Medieföretagens och allmänheten behöver kompetenslyftas.
3. Behovet av stärkt lokaljournalistik. Här vill branschen ha pengar men inte utomstående kvalitetsgranskning.
4. Konkurrens på lika villkor. Balans mellan kommersiella och licensfinansierade medier (ja, striden mellan dagstidningarna och public service lär fortsätta). Granskarna och de granskade (kommunernas och företagens kommunikationsavdelningar växer och redaktionerna krymper) och mellan svenska och globala aktörer (Exempelvis PUL slår olika).

För både mediebranschen, finansbranschen och samhället i stort krävs krafttag för att innovationen ska kunna blomma och för att Sverige ska fortsätta ha en ledande roll som IT-nation med många som deltar i det offentliga samtalet. Jag är glad över digitaliseringsdiskussionerna i Almedalen och ser fram emot att politikerna nu fattar kloka beslut för att undanröja hinder för utveckling.