Maktförskjutning till Facebook och Google

I måndags lämnade Medieutredningen sitt efterlängtade slutbetänkande. Politiken överlämnar jag till andra kanaler. Här vill jag snarare fokusera på mediernas utmaningar som utredaren Anette Novak på ett bra och initierat sätt beskriver i sitt dokument.

Den kanske mest genomgripande utmaningen är maktförskjutningen från innehållsproducenter till distributörer i det digitala ekosystemet. Förskjutningen drivs av förändrade konsumtionsmönster och teknisk innovation. Grundproblemet är att annonspengarna i allt högre grad hamnar hos distributörerna vilket gör det svårare för publicister att hitta digitala intäkter.

Ett helt avsnitt i Medieutredningen handlar om Google och Facebook och hur de kapitaliserar på användardata. Annonsintäkter uppgick till nära 90 procent av Googles intäkter under första kvartalet 2016, enligt utredningen.

Totalt redovisade Google förra året intäkter på nära 75 miljarder dollar och Facebook på 17 miljarder dollar. (Google tjänar sex gånger så mycket per användare som Facebook). Det är alltså inga småpengar vi pratar om.

Jag blev för några veckor sedan intervjuad av Linus Malmberg, VD och grundare hos managementkonsulten Cordial i ”Studio Cordial” en serie intervjuer om affärsmodeller i olika branscher, klippet publicerades i början av veckan. Jag inleder hela analysen av mediebranschens affärsmodellutmaning med ett resonemang om distributörernas ökade makt och förskjutningen av intäkter från producent till distributör.

Särskilt intresse ägnas i Medieutredningen åt Facebook instant articles som ger publicister möjlighet att lägga ut innehåll direkt på Facebook på sidor som laddas supersnabbt. Några av argumenten för att använda tjänsten är ökad trafik, bättre användarupplevelse och tillgång till användardata.

Några av baksidorna är att den direkta kundrelationen går förlorad, att den egna trafiken minskar och att det därför blir svårare att generera intäkter på innehållet samt att man tappar kontrollen över distributionen när Facebook styr via sina algoritmer.

Google har också lanserat en tjänst – Google AMP (accelerated mobile pages) –  som ger motsvarande snabbladdning som instant articles, med den viktiga skillnaden att artikeln fortfarande är kvar på publicistens webbplats.

Det pågår i flera EU-länder processer mot Google och vi har nog bara sett början på striderna mellan producent och distributör. Google gör en del för att charma branschen (och kanske för att undvika nya rättsprocesser). Till exempel ger företaget tillbaka pengar till mediebranschen, just nu 150 miljoner euro som delas ut under en treårsperiod till nyhetsorganisationer som vill prova nya digitala lösningar, men dessa pengar är inget som ändrar grundförutsättningarna.

Med Facebook pågår ett ställningskrig där Facebook vill styra publicering till sin kanal medan många publicister försöker stå emot och vill behålla sina egna plattformar för att ha makt över användardata och annonsintäkt. Att tro att vi kan ändra Facebooks algoritmer är kanske väl hoppfullt. Det bästa vi kan göra är att förhålla oss till dem och att även se till att ha andra trafikkällor till våra sajter så att vi inte gör oss alltför beroende (om vi inte som exempelvis KIT går all in och väljer Facebook som vår plattform).

En extra tyngd i distributörernas vågskål kommer när kanalerna börjar producera själva som Youtube Red, Youtubes tjänst för originalinnehåll (som ännu inte lanserats i Sverige).

När distributörerna blir producenter har de alla incitament att gynna sitt eget innehåll före andras. Vi kan räkna med om att striden om ett öppet och rättvist internet kommer att prägla debatten de närmaste åren.

Denna text har tidigare publicerats på resume.se 

 

Annonser

Digitalisering ger ny roll för traditionella bolag

I dag arrangerade Finansliv eventet Business Model Finance som handlar om affärsmodeller i finansbranschen. Huvudfokus var transparans och förtroende. Jag modererade eventet tillsammans med Linus Malmberg från Cordial. Det finns mycket som tyder på att finansbranschen är nästa bransch på tur att ”drabbas” av distruptive teknologi.

Parallellerna mellan finansbranschen och mediebranschen är många. I båda fallen finns långa traditioner och en ”analog” affär som utmanas av digitaliseringen. Vi fick flera exempel under dagen på att finansbranschen också löser utmaningen på liknande sätt som mediebranschen; att man erbjuder fler saker till sina kunder/läsare och vill fylla nya behov hos sin målgrupp.

I mediebranschen har vi allt mer börjat prata om mediehus i stället för tidningar och vi erbjuder event, reklambyråtjänster, content marketing, resor, tilläggstjänster, appar, kurser, lojalitetsprogram med mera. Ofta pratar vi om att lokaltidningens syfte är att stärka lokalsamhället snarare än att bara producera en tidning. Och ett magasin täcker in ett intresseområde med hjälp av många olika kanaler och tjänster.

Ett exempel från Business Model Finance på liknande tankegångar var Michael Wolf, koncernchef på Swedbank, som pratade om vilken roll banken vill ta på de orter där de verkar. Banken har genom sitt projekt ”Unga jobb” sett till att 10 000 unga har fått in en fot på arbetsmarknaden och nu satsar banken på akademiker med utländsk examina. Om banken hjälper orten att överleva tack vare att ungdomar och företag blir kvar så gynnas på sikt också affären.

Trygg Hansas VD Patrick Bergander berättade om två av försäkringsbolagets nya satsningar – hämtservice och familjehjälpen. Det första handlar om att bolaget hämtar bilen och kör den till verkstad om man råkat ut för en bilolycka. Kunden kan sedan via en app följa vad som händer med bilen ända tills den är återlämnad. Familjehjälpen ger föräldrar till barn med särskilda behov coachingsamtal och hjälp i kontakt med skola och myndigheter. Två tydliga exempel på att försäkringsbolaget vill fylla andra behov i kundernas liv än att bara erbjuda försäkring.

Dessa strategier är vettiga givet att det kommer allt fler uppstickare med en helt digital affärsmodell som konkurrerar med banker och försäkringsbolag med låga priser och avgifter. De traditionella bankerna och försäkringsbolagen blir med en sådan modell något mer än ”bara” en bank eller ett försäkringsbolag. Förhoppningen är att detta extra kan göra att kunderna blir lojala och stannar trots digitala alternativ som kanske har lägre avgifter och premier.

Patrick Bergander, VD Trygg Hansa på Business Model Finance.

Patrick Bergander, VD Trygg Hansa på Business Model Finance.

Michael Wolf, koncernchef på Swedbank, talade om samhällsansvar på Business Model Finance.

Michael Wolf, koncernchef på Swedbank, talade om samhällsansvar på Business Model Finance.