Fyra tekniktrender att hålla koll på

Chefdagens  tema ”digitalisera eller dö” levererade många insikter. Bland talarna fanns bland annat de digitala tänkarna Alexander Bard, Sara Öhrvall, Anna Felländer, entreprenörer som Pär Svärdson (Adlibis, Apotea) Sven Hagströmer (Avanza) och toppchefer som  Dan Eliasson (Polisen) och Sonad Burman Olsson (Coop). Jag lovar att återkomma till fler insikter från dagen men vill börja med att bjuda på fyra teknologitrender från Sara Öhrvall, digital expert med styrelseuppdrag bland annat i Investor och SEB.

  1. Big data. Vi har pratat om det länge men nu börjar det hända. Vi använder data för att nå rakt in i rätt målgrupp med rätt erbjudande. Öppnar enorma möjligheter till exempel för media när det gäller relevans. Sara Öhrvall tog exemplet med det amerikanska valet där Demokraterna köpt data, byggd bland annat på sociala medieprofiler, om vilka personer som har störst sannolikhet att ändra sig till Demokraterna och sedan ringt just till dem. Ett av företagen som gör detta är Axciom De har 1700 datapunkter om 7 miljoner människor. Utifrån datapunkterna skapar de sannorligheter för olika beteenden, som säljs vidare. Sedan är det upp till köparna att använda datan smart. En sanning är, enligt Sara Öhrvall, att om man levererar tillräckligt bra tjänster så tycker kunder att det är helt okej att man använt deras data.
  1. AI –artificiell intelligens. AI-botar kommer att assistera 40 procent av all mobil kommunikation år 2020 och just nu pågår en kapplöpning mellan stora aktörer om att ta det området. ”Den som blir vår personliga assistent i telefonen sitter på nästa Google”, sa Sara Öhrvall. Den nya tekniken gör att vi inte längre behöver söka på internet, boten vet redan vad vi vill ha. Google Allo  är en ny tjänst från Google som förutom att förenkla ditt chatande också kan dras in i konversationen och föreslå lösningar, om man skriver @google så hjälper Allo till att ta fram det du undrar över. Sara Öhrvall använder själv tjänsten Crystal knows – tjänst, som laddas ned till Gmail och ger tips om hur hon ska mejla till sina affärskontakter. Tjänsten söker av alla gamla mejl till personen men också sociala medier och tipsar till exempel om vilken ton den här personen föredrar, formell eller familjär om mejlet ska vara utförligt eller kort.
  1. Internet of Things. Snart har du uppkopplade kläder, hus, bilar och prylar. Användbart inte minst för försäkringsbolag som kan känna av en begynnande vattenskada, rökutveckling eller rör som håller på att frysa i ditt hus. Sara Öhrvall tog exemplet Anticimex som säljer uppkopplade rum med uppkopplade råttfällor och därmed får en helt ny affärsmodell. De kan ta betalt för känslan att inte ha råttor, inte bara för enstaka utryckningar. Många företag kommer ha direktdialog med kunderna via uppkopplade objekt.
  1. Automatik och robotik. Försäljning av humanoida robotar ökar mer än industrirobotar. Jag som älskade serien Äkta människor som gick på TV för några år sedan ser med skräckblandad förtjusning på denna utveckling.

De två första trenderna är de som mediabranschen just nu behöver ha allra bäst koll på och när det gäller big data har vi ju kommit en bit på väg. Första steget är att förstå teknologin, nästa är insikten om hur vi bör använda den. Allt vi kan göra ska vi inte göra.

Alexander Bard poängterade också vikten av att alla som vill förstå samtiden måste ha koll på teknologin eftersom den kommer först i utveckling. Psykologin är alltid den samma, sa han, men teknologin utvecklas mycket snabbt. Det gäller att hänga med om man vill vara en del den ”digiala överklassen” som han pratar om.

Annonser

Hotet från dataskyddsförordningen

I går anordnade Sveriges Tidskrifter ett seminarium med Axel Tandberg från Swedma, om dataskyddsförordningen. EU siktar på att redan vid årsskiftet vara överens om ny lagstiftning som ska gälla för att skapa den digitala inre marknaden. En viktig komponent är att klara ut hur balansen mellan den personliga integriteten och näringslivets behov ska lösas.

Det är en snårig väg där kommissionen, parlamentet och rådet har olika utgångspunkter. Men redan nu kan man börja förbereda sig på det som förhandlingarna dem emellan troligen kommer fram till, sa Axel Tandberg.

Medieföretag är vana att samla uppgifter om sina läsare/besökare/tittare. Och många siktar in sig på nya möjligheter att använda och kapitalisera på data i framtiden. De nya reglerna kan komma som en kalldusch. Centralt i den nya lagstiftningen blir samtycke. Jag som prenumerant måste samtycka till att du som förlag skickar en tidning adresserad hem till mig. I dag förutsätter man att jag har samtyckt redan när jag har betalat fakturan. Om förlaget dessutom vill marknadsföra sina läsarträffar, resor, seminarier eller hudvårdsprodukter så behövs det ett nytt samtycke.

Troligen får vi också vänja oss vid att dokumentera alla gånger vi använder personuppgifter. Det kan vara när vi skickar en faktura eller när vi använder registret för att selektera fram en intressant målgrupp för ett visst utskick. Kanske kan det gå så långt att vi måste ha samtycke av kunden för att alls få göra selektering eller segmentering.

Det är ungefär så här långt Axel Tandberg kommer i föreläsningen innan den samlade skaran av marknadsansvariga börjar skruva på sig och räcka upp handen för att ställa frågor.

Han svarar tålmodigt: Ja, även ett förnyelseerbjudande kan räknas som marknadsföring som man måste ha samtycke till, ja det gäller även till företagsadresser, men kanske inte om du skriver VD för Swedma på utskicket för det är ingen person, för organisationstidningar gäller att organisationerna har inhämtat samtycke för att tidningen ska kunna skickas.

Enligt den nya förordningen kan cockies vara en personuppgift, så dagens formuleringar på sajter om att du samtycker för att du är här kommer inte att duga. Även ip-adresser kan komma att räknas som en personuppgift som man därmed behöver samtycke för att samla. Slutsatsen av detta. ”Det kommer att bli mycket klickande” säger Axel Tandberg och liknar framtidens förfarande på sajter vid när man godkänner nya användarvillkor i Apples operativsystem. Det vill säga, vi kan förvänta oss att få klicka på länkar och godkänna långa texter som vi inte kommer att läsa innan vi får del av innehåll.

När förordningen väl presenteras nästa vår har alla två år på sig att anpassa sig innan den slår igenom. Men Axel Tandberg råder alla att inte vänta utan att redan nu börja titta på hur man hanterar personuppgifter, vilka samtycken man har, hur texterna ser ut. Även befintliga kunder kan behöva samtycka för att framöver få sin tidning eller sina erbjudanden, så det är läge att börja redan nu.

Så klart arbetar också branscher som berörs, såväl Sveriges Tidskrifter som Swedma, med att påverka så att reglerna ska bli så bra som möjligt för verksamheter som behöver marknadsföra sig. Om ett halvår vet vi hur det går.