Event ett bra sätt att stärka affären – men det finns risker

I senaste avsnittet av Medierna i P1 intervjuas jag (och andra) om hur medieföretag tjänar pengar på kringverksamheter som events, resor och kurser. På Vi Media laddar vi just nu för att ta med flera tusen läsare och ett gäng författare på Litteraturbåten. Men Litteraturbåten i mars har hård konkurrens. Samma månad hittar jag en rad evenemang från medieföretag: Webbdagarna från IDG, Chefgalan från Chef, Åre Business forum från DI, Hjärnfestivalen från Modern Psykologi, Breakits Fintech, Kommunikation offentlig sektor från Resumé och så vidare.

Jag tror mycket på att utvidga tidnings- och tidskriftsvarumärken till att även omfatta sådant som händer live. Det är en naturlig fortsättning på ett journalistiskt innehåll där redaktionen har stor kompetens och det är tacksamt att medierna själva har marknadskanaler ut till de tilltänkta biljettköparna.

Men det finns tre tydliga faror.

  1. Varumärkesförvirringen. Så länge ett tidningsvarumärke håller sig inom ramen för sitt kärnområde går det bra. Men så snart idéerna går utanför finns en risk att varumärket urvattnas. En bra fråga att ställa sig är; Tycker publiken att detta är ett ämne som vi kan? Så att man inte lockas för mycket av att det finns en marknad för ämnet. (Alla tidningar kan ju inte göra GDPR-seminarier, trots att de för ett år sedan var mycket inkomstbringande).
  2. Sponsringsgråzonen. Det börjar med en roll-up och slutar på scenen. Partners, medarrangörer, sponsorer eller ”i samarbete med”. Det finns många namn för varumärken som syns i samband med mediers evenemang. Här gäller det att skilja på evenemang där sponsorn gått in med pengar och får exponering på plats (roll-up!) eller sammanhang sponsorn är med och påverkar innehållet, typ native på scen. Detta är en mycket glidande skala. En tumregel som jag håller mig till är att om publiken betalar (mycket) pengar så är sponsorer i paneler eller hela programpunkter inte så uppskattade. Är det däremot ett gratis frukostseminarium ”i samarbete med…” är toleransen från åhöraren betydligt större.
  3. Kostnadsslukhålet. Evenemang drar kostnader. Jag har själv varit med om att dra igång ambitiösa event som gett fina intäkter, men när kostnaderna – alltså även arbetstid hos anställd personal – räknas med så går det i bästa fall runt. Man kan vilja göra eventen ändå, men då måste man veta varför (stärka varumärke, öka lojalitet med läsare etc). Annars riskerar värdefull tid och kraft gå till något som inte stärker kassan.

En framgångsfaktor tror jag är att satsa på få men stora evenemang. Det tar ett tag att bygga upp ett evenemang. Att låta samma event återkomma år efter år ger det chansen att växa sig stort. Det gör det också lättare att  hålla kostnader nere och dra in intäkter när publik och sponsorer ser fram emot nästa år (förutsatt att man levererar). Är man inom b2b är kurser och seminarier bra eftersom pengar finns i företagens kompetensutvecklings-budgetar.

Och till sist en självklarhet: Det måste vara bra. Tiden är förbi när man kunde vara lite charmigt slarvig i eventproduktionen. Konkurrensen är så hård att spets i ämnet och tajt scenproduktion är ett måste.

Artisten Emil Jensen på Vi-event.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.

Annonser

Smarta sätt att jobba med kunder tog Breakit från 6 till 12 miljoner i omsättning

På en spännande Digifrukost på Sveriges Tidskrifter i dag berättade Camilla Björkman på Breakit om hur sajten fördubblat sin omsättning på bara ett år. Intäkterna kommer till 65 procent från native/kreativ-annonsering, 15 procent event (både besökare och partners) och 20 procent display.

Basen för Breakits framgång är givetvis deras träffsäkra journalistiken som hittar rakt in i målgruppen av tech- och startup-intresserade i Sverige (dock planeras en breddning av målgruppen under året). Utifrån den basen har Breakit varit framgångsrikt i att hitta olika format som kan intressera annonskunder. Där andra kanske har ett enda nativeformat erbjuder Breakit olika samarbetsformer med olika djup.

  • Vanlig native skriven av Breakit själva. (Bara i undantags fall finns artiklar som kunderna själva producerat och i de fallen ”breakifierade”)
  • Native som produceras av Breakit men bara sprids på Facebook.
  • Kunder som sponsrar en del av sajten. Det nya varumärket How to har finansierats av tre sponsorer; Unionen, Wint och Almi som var och en står bakom en vinjett men inte har något inflytande över innehållet.
  • Partners på event. Kunder som får 10-15 minuter på scenen samt möjlighet att ställa ut i samband med något av Breakits event.
  • Display-annonsering.

Att med ett starkt varumärke i ryggen kunna gå ut till kunder med hela den här paletten ger potential.

Camilla Björkman delade också med sig av ett av sina motton: ”Sälj skinnet innan du skjutit björnen”. Strategin är att tidigt berätta för kunder om nya produkter för att få med dem på tåget redan innan planerna blivit verklighet. Det ger kunderna en känsla av att få vara med på något unikt och ser också till att projekten hittar finansiering snabbare. Detta tankesätt använde Breakit vid lanseringen av How to.

Ytterligare en lärdom som jag tar med mig från Digifrukosten är att man alltid ska ha en ansvarig för ett område om det ska ha potential att växa sig starkt. Det gäller såväl journalistiska satsningar som affärsutveckling eller teknisk utveckling. Camilla Björkman pekade på fyra hörnstenar för ett framgångsrikt medieföretag; journalistik, produkt, sälj och affärsutveckling. Alla fyra bör ha en egen ansvarig person för att inte tappas bort.

Än så länge har Breakit inga läsarintäkter från sajten utan strategin hittills är att bygga räckvidd. Det är säkert klokt. Men frågan är hur Breakit kommer att klara Facebooks nya inriktning som ska prioritera ned innehåll från företag, däribland medier, till förmån för enskildas poster. En av Breakits grundare Stefan Lundell skrev själv om den oron. 20 procent av trafiken till Breakits sajt är direkt och övrig trafik kommer från andra källor, där Facebook är mycket viktig.

Camilla Björkman, affärsutvecklingschef på Breakit.

Finansliv.se integrerar event och webbinnehåll

I dag lanserar vi nya finansliv.se. Bakom den nya sajten finns en genomtänkt strategi för hur innehållet ska integreras med Finanslivs event.

Finansliv har sedan starten 2010 satsat på en växande eventverksamhet. Vi har event inom i huvudsak fem ämnesområden:

Nya sajten är helt uppbyggd kring dessa fem ämnesområden. Tidigare har Finanslivs närvaro på webben i princip inskränkt sig till bloggar och eventfakta/anmälningsformulär.

Strategin var tydlig när vi startade 2010  – vi skulle inte försöks konkurrera med di.se, nliv.se, affärsvärden.se, va.se eller realtid.se med affärsnyheter. Jag insåg att den trafik vi med våra begränsade resurser (två reportrar) skulle kunna åstadkomma inte skulle göra vår sajt till någon annonsaffär och därför skulle det heller inte vara motiverat att lägga redaktionella resurser på sajten.

Det var rätt då men sedan dess har som sagt eventverksamheten vuxit till en mycket viktig intäktskälla för Finansliv. I samband med omgörningen som gjordes tillsammans med Jonas MelchersonIris Media framstod det tydligt att om vi kan få innehållet på sajten att dra besökare (och i förlängningen även sponsorer) till våra event så är vissa redaktionella insatser motiverade – men bara inom de ämnesområden där vi har event. All annan snabb rapportering om branschen lämnar vi till nyhetsmedierna.

Läsaren av exempelvis en fintech-artikel får i anslutning till texten en tydlig hänvisning till nästa event inom kategorin fintech. Den som klickar på ämnessidan för fintech får både en annons för FintechStockholm och innehåll som handlar om företag i fintech-sektorn.

Några av de fem ämnena har också fått egna plocksidor i det tryckta magasinet som når 50 000 läsare tio gånger per år. Innehållet på dessa plocksidor, som fått samma vinjetter som webbens, plockas givetvis ihop av det material som redan är publicerat på sajten inom kategorin. På så vis blir den redaktionella resursen hanterarbar.

Min förhoppning är att vårt nya arbetssätt ska visa våra besökare vilka ämnen vi på Finansliv kan och fokuserar på. När de ser vårt material ska de också bli nyfikna på våra event och förhoppningsvis boka en plats.

Övriga intäkter på sajten då? Jo vi kommer att ha möjligheter för banners även om jag inte tror att det är där vi kommer att tjäna de stora pengarna. Vi har också ett native-format som snyggt passar in i flödet (fast givetvis med annons-märkning). Med tanke på utvecklingen för ad-blockers och överflyttningen från desktop till mobil så tror jag att native-formaten kommer att tjäna oss bättre än display-annonseringen.

Men som sagt: eventen är grejen, och vi blir nu ännu tydligare med det.

finansliv3

Vi satsar på eventen och sajterna för de olika eventen ändrar karaktär beroende på om det är före, under eller efter eventet.

finansliv1

I exempelvis fintech-kategorin finns både texter, event och ibland blogginlägg.