Kategori/tidskrifter

av unnedberg

Stjärnorna i branschen som nominerades till Tidskriftsgalan

Det är alltid lika spännande att se nomineringarna till Årets Tidskrift, där de främsta i tidskriftsbranschen att belönas i elva kategorier.

Det finns både titlar som känns självklara och flera överraskningar i nomineringarna. Det är roligt att se att nya initiativ får luft under vingarna, samtidigt som gamla vinnare förmår förnya sig.

Breakit – techsajten som startades ur en podd på DI och nu har en självklar plats för alla som vill följa den svenska startupscenen – har fått två nomineringar. En för Årets journalist (Erik Wisterberg som wallraffade som matbud) och Årets digitala tidskrift fackpress.

Två nomineringar har också KIT, Bonniers satsning som lever sitt liv på Facebook och bland annat har skapat nya sätt att berätta med rörligt. Affären bygger på native-intäkter och data om Facebook-användarnas mediekonsumtion. KIT är nominerat i kategorierna årets AD (Patrik Berg) och Årets utvecklingsteam. Förra året fick KIT priset för Årets journalist (Thomas Arnroth) Somliga muttrar om Bonnierpengar och ifrågsätter KITs affärsmodell, men man måste erkänna att gänget på KIT har visat vägen för nya sätt att prata med Facebookpubliken.

Resumé belönas för sitt nytänkande – nylansering av magasinet i Årets omgörning och i kategorin Årets digitala tidskrift uppmärksammas att tidningen lyckas hitta digitala läsarintäkter. Fördjupningstjänsten Resumé insikt har etablerat sig som en viktig kunskapskälla för mediechefer och experter, något som inte minst konkurrenten Dagens Medias förvärv av Medievärlden bekräftar.

Även min egen tidning Chef har två nomineringar – för Årets digitala tidskrift och Årets utvecklare. Juryn uppmärksammar satsningen på att skapa registrerade och betalande användare på chef.se.

DN Lördag är nominerat till Årets journalist (Matilda Gustavsson, som fick Publicistklubbens pris Guldpennan förra året) och årets omgörning.

Eventkategorin tycker jag alltid är intressant. Här har bland annat Dagens Samhälle en av sina två nomineringar för Stora Samhällsgalan (Även Årets tidskrift fackpress print). Vi:s litteraturbåt som har fått många efterföljare att ta sina läsare ut på Östersjön är också nominerad till Årets tidskriftsevent.

Förra året vann Blankspot i kategorin Årets omslag. I år har sajten chansen i en mer väntad kategori – Årets digitala tidskrift populärpress. Blankspot har lyckats crowdfunda mer pengar än någon annan svensk mediesatsning och fortsätter att skapa utrikesjournalistik från världens vita fläckar, tack vare sina medlemmar som stöttar journalistiken och därigenom också får komma till event och följa arbetet på fältet i slutna Facebook-grupper.

I kategorin Årets digitala tidskrift populärpress finns ytterligare några nykomlingar – Baaam som lanserades i år och Vego som grundades 2014.

I kategorin Årets Mediesäljare är en enda nominerad från något annat förlag än Bonnier – Marit Thune, Aller media –  de tre nominerade Bonnier-säljarna är Johan Danielsson, Filippa Helmersson och Ida Lindström.

Jag blev så inspirerad av att höra Jonna Bergh berätta om Styleby i Tidskriftspodden härom veckan. Inte minst blev jag fascinerad av att höra om eventet Sweden fashion & beauty day. Hon lyfte också fram hur viktigt magasinet är för varumärket. Styleby är nominerad till Årets tidskrift populärpress print i konkurrens med Expo, Bamse och Hembakat (bredden!).

Nyligen tillkännagav Patrik Hadenius att han lämnar förlaget Vetenskapsmedia som han grundat med titlarna Språktidningen, Modern Psykologi, Modern filosofi och Populär arkeologi (samt stiftelsen Forskning och Framsteg där han är VD och chefredaktör). Många blev förvånade över att en av tidskriftsvärldens främsta entreprenörer lämnar. Förlaget har nomineringar i kategorierna Årets tidskriftsevent (Hjärndagen) och Årets AD (Agnes Dunder)

Vinnarna förra året. 

Här är alla nomineringarna.

ÅRETS JOURNALIST

  • Matilda Gustavsson, DN Lördag
  • Emil Persson, Café.
  • Kristin Westesson, SvD Junior
  • Erik Wisterberg, Breakit.

ÅRETS OMSLAG

  • Forskning & Framsteg nr 1 2017
  • Golf Digest nr 7 2016
  • Mama nr 3 2017
  • c/o Hops # 16

ÅRETS TIDSKRIFTSEVENT

  • Hjärndagen – Forskning & Framsteg och Modern Psykologi
  • Stora Samhällsgalan – Dagens Samhälle
  • Webbdagarna – Internetworld
  • Vi:s Litteraturbåt – Tidningen Vi

ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS PRINT

  • Dagens Samhälle
  • Ottar
  • Råd & Rön.
  • Svensk Polis

ÅRETS TIDSKRIFT POPULÄRPRESS PRINT

  • Bamse
  • Expo
  • Hembakat
  • STYLEBY.

ÅRETS AD

  • Patrik Berg, KIT
  • Agnes Dunder, Modern Psykologi och Språktidningen
  • Joel Persson, ICON
  • Carl Anders Skoglund, Hemslöjd

ÅRETS DIGITALA TIDSKRIFT FACKPRESS

  • Breakit
  • Chef
  • Lärarnas Tidning
  • Resumé

ÅRETS DIGITALA TIDSKRIFT POPULÄRPRESS

  • Baaam
  • Blankspot
  • Travronden
  • Vego

ÅRETS MEDIESÄLJARE

  • Johan Danielsson, Bonnier Publications
  • Filippa Helmersson, Bonnier Magazines & Brands
  • Ida Lindström, Bonnier Magazines & Brands
  • Marit Thune, Aller media

ÅRETS OMGÖRNING

  • Amelia.
  • DN Lördag
  • Resumé
  • Skriva

ÅRETS UTVECKLARE

  • Digitala utvecklingsteamet för Aller media
  • Utvecklingsteamet för Bonnier 360°
  • Utvecklingsteamet för Chef
  • Utvecklingsteamet för KIT

Läs beskrivningar av varje kategori och mer om Tidskriftspriset här.

Här och här finns nomineringstexter för alla de nominerade.

Denna text har tidigare varit publicerad på Resumé.

av unnedberg

Därför är ”Vi har inte resurser” inget argument

Man hör ofta, inte minst i tidskriftsbranschen att ”vi har inte resurser”. ”Det där kan Aftonbladet göra, men vi då, som inte har resurser”. Många tidskriftsredaktioner består av 3-5 medarbetare och det är inte många men det är heller inte noll.

Det märkliga är att när jag pratar med folk på lokala morgontidningar så låter det likadant. ”Vi har inte resurser” för den ena eller andra digitala utvecklingen eller att tänka nya intäktsspår. Detta från redaktioner som kanske har 30 journalister och är 50 totalt på företaget.

Kommentarer bottnar i ett feltänk. Det är inte så att en arbetsuppgift måste åtföljas av en person. Ett smart redaktionellt flöde gör att en person kan ägna sig åt flera saker. Det var länge sedan man bråkade med journalistklubben om att en reporter också kunde ta bilder. Nu ska en reporter inte bara ta bilder utan även filma och sprida sitt material i sociala medier, samt hålla koll på läsardialogen. Det går fint. Steget till att alla bidrar till att hitta nya intäktsströmmar är inte långt.

När jag jobbade på Finansliv var vi fyra personer, två reportrar, en webbansvarig/eventprojektledare och så jag. Vi fixade cirka tio event årligen där ”resursen” var jag som gjorde programmet och Diana Demin skötte allt det praktiska inklusive anmälan och marknadsföring. Vi ordnade årligen en löpartävling med över 1000 deltagare, en heldag om fintech, en halvdag om affärsmodeller, Almedalenseminarer, eftermiddagsseminarer och frukostar. Det gick och vi hade inga stora resurser. Lösningen var allianser – Fintech gjorde vi (och gör Finansliv fortfarande) ihop med Breakit och affärsmodell-dagen med Cordial. Vi producerade också digitala kurser under varumärket Finansliv Academy.

För en tid sedan lyssnade jag på när Kenneth Fransson, chefredaktör på Traktor Power berättade om sitt arbete med rörlig bild.

Med tre personer på redaktionen lyckas de ändå lägga ut dagliga rörliga klipp på sajten, men också på Instagram, Facebook och Snapchat, producera 14 nummer av tidningen utan i princip några frilansare, producera ett Webb-tv-magasin var 14:e dag och redigera, sälja och distribuera DVD-filmer med klipp som läsare har skickat in eller som redaktionen själv producerat. Kolla till exempel det här klippet, som visats av över 46 000:

Traktor Power ägdes tidigare av LRF-media, nu av Svenska medier. Sajten har 22 000 unika besökare i veckan och magasinet 20 000 i upplaga. Men sociala medier-följarna är betydligt fler. Bara på Instagram har man 68 000 följare.

Dessutom producerar denna tremanna-organisation event. Till Målilla Traktor Power Weekend kommer 5000 traktorälskare för att bland annat uppleva när traktorer kör upp och ner ur surhål. Tidningen tar också med sina läsare på resor, bland annat till USA.

Och DVD-filmerna som köps av cirka 5000 årligen exporteras utomlands. Till exempel är titeln ”Schlammschlacht” en storsäljare i Tyskland.

Var det någon som sa att de inte har resurser?

Denna text har tidigare varit publicerad på resumé.se

av unnedberg

Nu skapar vi ett nytt Sveriges Tidskrifter

I över ett år har vi i Sveriges Tidskrifters styrelse vridit och vänt på frågan: Vad är en tidskrift i framtiden och vem är vi till för? Vi började med att försöka definiera digital tidskrift och gick bort oss i knöliga kriterier. Sedan kom vi fram till att eftersom vi ändå inte vet vad framtiden för med sig är det bäst att ha en öppen attityd.

Om jag i dag är nördigt intresserad av en snävt ämnesområde och vill nå en publik så är det inte troligt att jag startar en tidskrift på papper – om inte själva papperet bidrar till upplevelsen, vilket det absolut kan göra när det gäller visst innehåll. Jag skulle nog starta en sajt, en vlogg, en blogg, en podcast – eller kanske inget av det utan se Facebook som bas för min verksamhet.

I Sveriges Tidskrifter har vi velat omdefiniera vår medlemsbas som ”publicister med utgivningsbevis som verkar inom ett fördjupande ämnesområde”. En betydligt bredare definition än i dag alltså, och med utgivningsbeviset som någon slags kvalitetsstämpel.

På årsmötet i mars (där bilden ovan togs) fick vi äntligen nya stadgar och en ny avgiftsmodell som rimmar med den nya visionen. Här skriver Resumé om detta viktiga steg och här Medievärlden. Vi beskriver även förändringen på Sveriges Tidskrifters sajt.

Men nu då? Det är inte bara det att vi ska ta in nya medlemmar, vi måste också ändra verksamheten så att den passar en ny tid – våra befintliga medlemmar är alla inne i stora förändringsprocesser och vi måste vara till nytta för dem även i deras nya affärsben, som kan handla om e-handel, event eller olika digitala tjänster.

Jag är övertygad om att tiden är förbi när en handfull människor på ett kansli kunde skapa service och verksamhet åt ett antal medlemmar. I stället måste medlemmarna komma med input och själva skapa verksamhet.

Kansliet ska i stor grad facilitera möten där medlemmar möts och antingen utbyter erfarenheter eller kommer med input till organisationer; vilka kurser, seminarier, artiklar, rapporter och fakta behöver medlemmarna just nu. Och detta måste organisationen reagera på snabbt. För mediebranschen flyttar sig snabbt och vår allra viktigaste uppgift blir att vara till stöd i den digitala transformationen.

Mötesplatserna kan också med fördel vara digitala och vi utforskar nu hur vi kan använda Facebookgrupper för att utveckla verksamheten så att vi når fram till vår nya vision: ”genom att synliggöra branschens utveckling, värna pressetiken och verka för samarbete mellan publicister skapar vi rätt förutsättningar för framtiden”.

Det har varit ett krävande och intensivt arbete i styrelsen där vi alla tvingats ompröva gamla sanningar. Nu är det dags för nästa steg: vad ska vi heta? Kan vi fortsätta ha ordet tidskrift i vårt namn när vi nu öppnar upp för alla nischmedier? Kanske kan vi omdefiniera ordet tidskrift, kanske ska vi hitta ett helt nytt namn, men i så fall vad?

Det blir ett spännande år. Och jag hoppas att vi om ett år ska ha fler engagerade medlemmar som aktivt hjälper organisationen att hjälpa branschen.