Kvalitetsjournalistik som fungerar kommersiellt

 

Upp till fyra magasin som levereras i paket hem till läsarna och en digital satsning där alla magasinsvarumärken samlas i samma portal. Så arbetar det belgiska förlaget Roularta som har 2200 anställda och förra året sålde för 471 miljoner euro.

Sveriges Tidskrifters styrelse besökte förlaget och fick träffa Michael Neveja, kommunikationsdirektör samt Bert Bultinck, chefredaktör för Knack, ett veckoutgivet nyhetsmagasin.

Knack är huvudvarumärket för webbplatsen www.knack.be som är en portal där de övriga magasinstitlarna hittas i underavdelningar till exempel Sport (material knutet till magasinet Sport), Ekonomi (material knutet till magasinet Trends) och så vidare.

Detta kan tyckas märkligt i Sverige, där vi är vana vid att varje tidskriftsvarumärke från ett förlag har sin egen sajt (även om vi också har satsningar som www.livetombord.se där material från flera båttidningar utgivna av Egmont samlas).

Men det speciella med Roulartas tidskriftstitlar är att de säljs i paket. Den som är prenumerant på Knack, får även livsstilsmagasinet Weekend Knack och Knack Fokus varje vecka. Alltså tre tidningar i samma paket. 10 gånger per år får prenumeranterna också en fjärde tidning men den varierar, ibland är det hälsotidningen Bodytalk, ibland ett bilmagasin eller en boktidning kopplad till en mässa.

Alla tidningar har också en franskspråkig motsvarighet och när man går omkring på förlaget finns det en flamländsk och en fransk sida i lokalerna – i mitten sitter alla webbredaktörer oavsett språk/varumärke. Knacks franska motsvarighet heter Le Vif och Trends franska motsvarighet heter Trends Tendances. När det gäller nyhets- och affärsmagasinen är de i princip helt separata produkter med några få artiklar som översätts i varje utgåva medan Sport till 90 procent har samma material men på olika språk.

För Trends är en växande del av intäkterna events, till exempel utser de Årets Chef i olika kategorier vid en lönsam gala med intäkter från sponsorer och deltagare. Intressant är att de har gått från ett gratisevent med stort antal deltagare som enbart hade sponsorintäkter till ett betalevent med färre deltagare men där sponsorerna blir mer nöjda tack vare att målgruppen blir mer rätt. Även Trends har en extratidning – Trends style – som kommer med tio gånger per år.

Förutom sina två huvudvarumärken har förlaget en mängd andra titlar om allt från kungligheter till IT-trender.

Knack är det enda flamländska nyhetsmagasinet som finns kvar konstaterar chefredaktören Bert Bultinck. Han berättar om en tydlig satsning på kvalitetsjournalistik.

– På senare år har vi gått back to basics och satsat mer på undersökande journalistik vilket har visat sig fungera även kommersiellt. Har man rätt story så fungerar det, sa han.

Till exempel var Knack en av de publikationer som hade tillgång till Panama-dokumenten. Det fick tidskriften tack vare att de anställde en journalist som ingick i grävnätverket men som hade en betydligt mindre plattform. Han arbetade på avslöjandet i flera månader. Första numret om Panama-dokumenten, där flera kända belgiska medborgare avslöjades, dubblade försäljningen i kiosk och förlaget gladdes åt att försäljningstalen hölls uppe även i kommande utgåvor.

Satsningen på fördjupning, analys och bakgrund visar sig även i webbstrategin som är en freemium-modell; enbart allmänna nyhetsartiklar finns på den öppna webben, allt unikt material både från magasinen och webben finns bakom betalvägg. Och tröskeln är ganska hög, den billigaste online only-prenumerationen kostar 43 euro för tre månader. Det kanske kan förklara det faktum att man än så länge bara har 1000 enbart digitala prenumeranter. Men alla betalande prenumeranter från de olika tidningarna har tillgång till allt digitalt material, även det som kommer från förlagets övriga titlar. Kanske har webbstrategin bidragit till att hålla uppe upplagan på Knack, som enligt förlaget ”går mot strömmen” och lyckas hålla prenumerationsaffären uppe.

Andra smarta satsningar:

  • Förlaget bygger ett Amazon för småföretagare, en logistiklösning som små butiker kan koppla på sig mot.
  • Roularta agerar också mobiloperatör.
  • Annonsörer erbjuds annonsering på Facebook och Google som tillägg till paket de köper hos Knack.
  • Och så klart finns en content marketing-avdelning som gör kundtidningar, webbplatser, appar och sköter sociala medier-konton åt andra.

Det var inspirerande att få inblick i den belgiska tidskriftsmarknaden. Och som vanligt i dessa sammanhang konstaterade vi alla runt bordet att utmaningarna är de samma i våra olika länder, men att lösningarna kan variera beroende på lokala marknader och traditioner.

Roularta2

 

Annonser

Partnerskap och allianser ger innovation

Vart jag än har vänt mig i Almedalen i år har det pratats om allianser. Ibland har det hetat samverkan eller samarbete, ibland strategiska partnerskap eller nätverk. På Hej Digitalts workshop om innovation och transformation var det många som konstaterade att de som ska klara den digitala transformationen måste inse att ensam inte är stark.

Cecilia Berg (på bilden), head of innovation på Ericsson pratade om att dela kunskap och hitta plattformar för samarbete. Företaget har på 15 år gått från att i princip bara leverera hårdvara till att få 50 procent av sina intäkter från tjänster eller mjukvara.

– Det är när vi skapar ekosystem och partnerskap som det kommer att hända, det är då vi får den riktiga innovationen.

Ett exempel är ett projekt som Ericsson har tillsammans med ABB och Eon, tre stora företag som affärsutvecklar tillsammans kring området Brunnshög i Lund.

– Det har lösa ramar men vi ska tjäna pengar i slutändan. För att åstadkomma det måste man skapa dedikerade resurser och en styrgrupp.

Ett annat exempel är att Ericsson samverkar med små start-ups som inte har muskler att lansera globalt. I de fallen kan Ericsson integrera de nya idéerna i en större helhet.

En fråga som ofta diskuteras är om man ska sätta utvecklingen i en särskild ”låda”, ett innovation lab, eller om det är bäst att integrera utvecklingen i hela organisationen. ATG har valt att starta ett ATG X-lab för att skynda på digitaliseringen av bolaget.

– Man tenderar att missa det som inte har ett färdigt business case, det som är i teknisk framkant och tidigt. De projekten samlar vi i ATG x-labs. Vi gör prototyper och testar det i daglig dialog med kunder, sa Mikael Kudrén, Chef ATG X-Lab hos Hej Digitalt.

Idéerna tas sedan vidare både av interna och externa resurser.  Framför allt använder ATG X-lab engagerade kunder för att testa av hela tiden under utvecklingsprocessen.

Jag gick direkt från Hej Digitalts trädgård till ett möte med en bekant som jobbar på ett forskningsinstitut. Han bekräftade allt – samverkan mellan stora bolag, forskningsvärlden och start up-världen bara ökar. Och allt fler storbolag vill använda den innovationskraft som finns hos uppstickarna och kan som tack för hjälpen korta deras ”time to market” avsevärt.

En trend i Sverige i stort är att storbolagen numera hellre ingår strategiska partnerskap med start ups än köper upp dem, som var vanligare tidigare. Många företag väljer att flytta ut sina utvecklingsteam i andra miljöer, som startup-kontorshotell för att få nya intryck.

Ett annat sätt är att låta mindre företag använda det stora företaget som testbädd för sina innovationer. Det vill säga att ett företag eller myndighet ”lånar ut” sina kunder/användare och sin infrastruktur för en uppstickare. Resultatet av testen kan båda parter ha god nytta av.

Hur man än väljer så gäller det att inte låta idéflödet hindras av begränsningar i interna resurser. Kompetens finns – antingen hos företag som man kan ingå partnerskap med eller på konsultbasis.

Stärkt av alla insikter jag fått i Almedalen kommer jag att ägna hösten åt att än en gång försöka skapa nyttiga samarbeten, både för tidskriftsbranschen i stort och för Chef där jag arbetar med affärsutveckling som vice VD. Om de stora multinationella bolagen med gigantiska forskings- och utvecklingsavdelningar inser att deras egen innovationskraft inte räcker för att ligga i digital framkant så bör det samma gälla de svenska tidskriftsförlagen.

Att bilda allianser en överlevnadsstrategi

På Mediedagarna i Göteborg är digitaliseringen och branschens transformation givna teman i många seminariepunkter. Glädjande var att många pratade om vikten av samarbete.

Först ut var Anders Jensen, vd på MTG som konstaterade att den nya tiden kräver nya typer av allianser.

– I en begränsad TV-marknad som Sverige är så måste vi tala med varandra över teknik- och företagsgränserna. För några år sen otänkbart att MTG och SVT skulle producera drama tillsammans eller att vi skulle sälja reklam med Discovery. Men det börjar ske nu och borde kunna ske mer med tanke på att vi är i global konkurrens.

I samma panel hakade Bonnierchefen Thomas Franzén på men hans fokus var i första hand att få de olika Bonnierföretagen att samverka, vilket historiskt sett varit nog så svårt.

En annan typ av allians är när företag sponsrar en viss typ av innehåll i medierna. Ett exempel är Svenska Dagbladets satsning på artiklar om konst och antikviteter som Stockholms Auktionsverk sponsrar. Auktionsverket påverkar, enligt chefredaktör Fredric Karén inte alls innehållet utan sponsrar för at det ska skrivas mer om dessa ämnen.

– Det är svårt att bära vissa avdelningar kommersiellt till exempel inom kultur och opinion till skillnad från ämnen som resor och mat. Detta är ett sätt att kunna satsa på konst och antikviteter som vi inte hade haft råd att göra annars, sa han.

Innovationsföreläsaren Jonathan Bean, nu på Mynewsdesk, tog andra exempel på samarbeten där mediebolagen kompletterar sitt innehåll med andras för att skapa en mer hel digital upplevelse. Till exempel där sociala e-handelstjänsten Tipser ger läsarna av Expressens Leva & Bo möjligheter att köpa de saker man läser om. Eller att communityn Houzz kompletterar GP:s livsstilsjournalistik. (Hela föreläsningen finns här)

Jonathan Bean lyfte fram en lång lista som varje medieföretag måste ha på plats för att klara den digitala transformationen (se bilden). Det säger sig självt att mediebolagen inte klarar allt detta själva. Vi måste koppla ihop oss med andra företag. Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion på KTH konstaterade ”Många medieinnovationer kommer att komma från andra aktörer än mediebolagen”

Om det stämmer, vilket jag är säker på att det gör, är det ju klokt att vi håller dessa aktörer nära oss. I dag behöver mediebolagen agera på många fler arenor än tidigare och alla förändras snabbt. Det säger sig självt att vi inte kan vara spetsiga på alla områden samtidigt. Allianser är alltså livsnödvändigt.

 

PS. I en annan del av MEG och långt från de stora elefanterna pitchade entreprenören Sebastian Höfinger sin idé Mypaper, en tjänst för köp av enstaka artiklar. En intressant tanke som möjligen inspirerats av holländska Blendle, som jag har skrivit om tidigare. Mypaper handlade dock mer om en betalningslösning, inte olik Klarna, där kunden skulle faktureras en gång i månaden för alla artiklar man läst oavsett plattform.

Hejdå Finansliv, tack för allt!

I dag loggar jag ut från Finansliv för att efter julledighet börja på Chef.
Det jag lämnar är något helt annat än det jag kom till och under de dryga fem år som tidningen har kommit ut så har mediemarknaden skakats om rejält.
Mitt uppdrag var att bli chefredaktör och vd för de sammanslagna tidningarna Finansvärlden och Försäkring och Finans. Men innan jag tackade ja till jobbet fick jag ägarna med på att göra något annat än den fackliga medlemstidning de först hade sett framför sig.
Jag ville göra en branschtidning för de anställda inom finansbranschen, något jag hade sett saknades (andra tidningar som skrev om sektorn gjorde det antingen ur konsumenternas eller aktieägarnas perspektiv, inte ur branschens eget). Jag ville göra en branschtidning eftersom medlemmarna i de respektive förbunden tycker det är viktigare att förstå vart deras bransch är på väg än vad deras fackförbund gör eller tycker. Jag hoppades också att vi skulle kunna bygga en extern upplaga och event kring varumärket när vi tog positionen av det enda magasinet som skrev om dessa frågor.

Anna Lundin som då arbetade på A4 (numera prisbelönt formgivare på Content innovation) gjorde formen på tidningen efter en kreativ process under senvåren och vi lanserade i september 2010.

Finansliv skapas på designmöte med Anna Lundin, då A4 och Jonas Melcherson, då W4. På bilderna även Stefan Ahlqvist, Johan Jeppsson, BrittMari Lantto och Unn Edberg

Finansliv skapas på designmöte med Anna Lundin, då A4 och Jonas Melcherson, då W4. På bilderna även Stefan Ahlqvist, Johan Jeppsson, BrittMari Lantto och Unn Edberg

Den där våren 2010 var jag den enda anställda på Finansliv och parallellt med härligt men ångestladdat utvecklingsarbete så satte jag upp bolaget, tecknade telefonabonnemang, köpte datorer, gick till Claes Ohlson och köpte brevlåda som vi skruvade fast utanför porten, upphandlade allt som behövde upphandlas. Jag registrerade alla möjliga domäner, sociala medier-konton och lyckades efter viss förhandling köpa loss Finansliv.com av en norsk entreprenör. (Först ville vi heta Finanstidningen, men det visade sig att MTG fortfarande satt på det namnet).

Vi gick ut hårt vid lanseringen och bjöd på stor releasefest i Wetterling galleri med en bra bit över hundra gäster och tungviktare som SEB: koncernchef Annika Falkengren, Folksams vd Anders Sundström och Danske banks vd Lars Mörch i snabbintervjuer under minglet.

Jag intervjuade Anders Sundström, då på Folksam, på releasefesten. Och Åsa Berner, Finansliv, pratar med Annika Falkengren, SEB på minglet.

Jag intervjuade Anders Sundström, då på Folksam, på releasefesten. Och Åsa Berner, Finansliv, pratar med Annika Falkengren, SEB på minglet.

Dagen efter stod vi utanför de stora arbetsplatserna och delade ut tidningen och hade mobiliserat anställda på banker och försäkringsbolag runt om i landet som gjorde detsamma. (Ett senare nummer delade vår marknadsansvariga Eva-Marie Åkesson och jag ut vid Saltsjöbanans slutstation Solsidan)

Eva-Marie Åkesson, marknad, delar ut Finansliv vid Saltsjöbanan.

Eva-Marie Åkesson, marknad, delar ut Finansliv vid Saltsjöbanan.

Upplageförsöket gick kort sagt åt pipan. Det visade sig vara svårt att sälja en tidning som halva branschen redan fick genom ett medlemskap.

Men eventen gick bättre. Redan första året 2011 hade Finansloppet över 500 deltagare (för att några år senare nå 1300). Vi fixade halvdagen Business Model Finance tillsammans med Cordial, lanserade Finanslivsstil och gjorde FintechStockholm första gången hösten 2014 (ett event som blev fulltecknat i år när vi samarbetade med Breakit).

Finansloppet med start och mål på Stockholm stadion är största eventet med som mest hittills 1300 anmälda.

Finansloppet med start och mål på Stockholm stadion är största eventet med som mest hittills 1300 anmälda.

Vid lanseringen var vi tre på Finansliv, förutom mig själv; reportrarna BrittMari Lantto och Åsa Berner som tidigare hade arbetat på Finansvärlden. Senare anställde jag en administratör för att hjälpa mig med eventen, i dag har Diana Demin den tjänsten. Vår frilansande AD Rikard Johansson blev anställd som AD/redaktionschef hösten 2014, men slutade i somras.

Redaktionen 2014: Åsa Berner, Rikard Johansson, Unn Edberg, Diana Demin, BrittMari Lantto.

Redaktionen 2014: Åsa Berner, Rikard Johansson, Unn Edberg, Diana Demin, BrittMari Lantto.

När jag i förra vecka hade hejdå-glögg för alla som jobbat med Finansliv kom 40 personer, och då var det en del på inbjudningslistan som hade annat att göra denna eftermiddag i december. Det har varit nödvändigt för Finansliv att arbeta med många externa personer och bolag.

Inte minst för webben som började som en ren bloggsajt för att hösten 2015 få nytt utseende signerat Jonas Melcherson, Iris Media. Nya sajten innehåller mer eget redaktionellt material och kommer att ge Finansliv ytterligare skjuts i sociala medier. Jag skriver mer om sajten här.

Kvar att utveckla vidare finns också Finansliv Academy som är ett embryo till kursportal där vi i dag erbjuder en handfull digitala kurser och under våren 2016 vår första fysiska kurs (en chefsutbildning).

Vi har hela tiden försökt hitta vår vinkel på det som händer i omvärlden. I det första numret skrev Gunnar Lindstedt om hur Lehman Brothers-kraschen tedde sig från branschens synvinkel.
Efter terrordådet på Utöya åkte jag till Oslo för att höra hur de försäkringsanställda arbetade med att möta offer och anhöriga.

I debatten om Africa oil lät vi Martin Schibbye ställa Nordeas hållbarhetschef Sasja Beslik mot väggen om oljeindustrins kopplingar till konflikten i Ogaden.
Och så klart har vi beskrivit de stora nedskärningarna inom banksektorn ur de anställdas synvinkel, bland annat i serien ”De utköpta”.
På senare tid har det blivit mycket digitalisering och hållbarhet.

Men även en del annat, som här där Erik de la Reguera skildrar vad penningtvätt innebär i Colombia och Mexico.

Finansliv kommer att vara det som mina barnbarn kommer att tröttna på att höra mig skryta om när jag blir gammal. Jag har lärt mig så enormt mycket, gjort massa misstag, och en hel del saker som blev bra. Nu ska Martin Ahlquist vårda och utveckla Finansliv under nio månader. Jag ser fram emot att följa Finansliv från sidlinjen.

Redaktionsmöte 2011; från vänster BrittMari Lantto, Fredrik B Nilsson, Åsa Berner, Rikard Johansson och Johan Jeppsson.

Redaktionsmöte 2011; från vänster BrittMari Lantto, Fredrik B Nilsson, Åsa Berner, Rikard Johansson och Johan Jeppsson.

Vår meste fotograf Johan Marklund i skottläge.

Vår meste fotograf Johan Marklund i skottläge.

2014 flyttade vi till Olof Palmes gata 13.

2014 flyttade vi till Olof Palmes gata 13.

Finansliv arrangerar årligen flera frukostseminarier. Här fick finansmannen Sven Hagströmer berätta om HQ Bank-kraschen.

Finansliv arrangerar årligen flera frukostseminarier. Här fick finansmannen Sven Hagströmer berätta om HQ Bank-kraschen.

Anders Borg medverkade på FintechStockholm.

Anders Borg medverkade på FintechStockholm.

Business Model Finance med 200 gäster på Nalen.

Business Model Finance med 200 gäster på Nalen.