Kategori/Trender

av unnedberg

VeckoRevyn – från print till rent digitalt med nya intäktsmöjligheter

Det är ett år sedan Irena Pozar tog över VeckoRevyn i egen regi och tidningen blev rent digital. Sedan dess har hon hunnit med att bli nominerad till Stora journalistpriset för årets röst och Årets Digitala tidskrift på Tidskriftsgalan.

Jag träffade Irena på lunch för en tid sedan och slogs av drivet och visionerna. Jag har nämligen tänkt att breda tidskrifter som riktar sig till en ung kvinnlig målgrupp skulle ha allra svårast att klara sig i strukturomvandlingen. Konkurrensen är mördande med populära youtubers som tar upp alla de ämnen som traditionellt tillhört ”tjej-tidningarna”. Och dessutom är den unga målgruppen är extremt lättrörlig.

Därför är jag imponerad av satsningen på digitala VeckoRevyn. Irena har bara en kollega, samt praktikanter på sin redaktion, men har trots små resurser ändrat inriktningen på innehållet. Hon har hyllats för sin granskning av övergrepp på HVB-hem och blandar tunga ämnen som protester i Hongkong och Syrienkriget med mode- och skönhetstips.

Mixen är intressant. Den visar att hon tar sin målgrupp på allvar. Och att hon tar alla ämnen på allvar, även de som vissa kanske skulle kalla ytliga.

Den senaste satsningen är horoskop för smarta högtalare.

– Ljud är framtiden, så är det bara, säger hon.

– Vi ser en snabb tillväxt i användandet av ljud och VeckoRevyns målgrupp är alltid i framkant. Samtidigt är horoskop nutiden. Horoskop är, och har alltid varit, ett av de populäraste ämnena på VeckoRevyn och i princip alla andra livsstilsmagasin. Varför inte hitta på något roligt med det istället för att bara ha veckans horoskop och liknande format?

Irena Pozar. Foto: VeckoRevyn

Sajten är helt annonsfinansierad, men allt från klassiska banners, till native till affiliate (köplänkar). Enligt Irena Pozar är kvinnor i åldern 20-35 tidiga trendindikatorer. Allt från nya köpbeteenden till värderingsförskjutningar börjar i den gruppen, enligt henne. Nästa satsning är att använda målgruppskunskapen för att bygga nya affärer, men hur det ska gå till i praktiken vill Irena ännu inte avslöja.

– Vi vet att det finns en stor vilja att lära sig mer om målgruppen, men att det idag är svårt. Där kan vi hjälpa till, exakt hur får vi se snart, säger Irena.

Hon har inspirerats av Seventeen Magazine och Refinery29 när det gäller insiktsarbete i samarbete med partners. I Norden har hon inte hittat några inspirationskällor inom detta område men USA och Japan ligger längre fram.

Jag tänker fortsätta hålla ögonen på VeckoRevyns förflyttning. Om satsningarna fungerar tror jag fler kommer efter. Sänkta kostnader, en rent digital produkt och nya typer av intäkter lockar. Nyckeln till att lyckas är en nära relation till och kunskap om målgruppen. Många magasin har det, men inte alla.

Denna text har tidigare publicerats på Dagens Media.

 

 

 

av unnedberg

Digital läsarintäkt, publikengagemang och plattformsförvirring på Digital Innovators Summit

På väg hem från Berlin efter två dygn med Digital innovators summit. Jag har varit på den här konferensen fem år i rad och noterar att det svänger fort: Från annonser till digital läsarintäkt. Från VR till AR. Från programmatiska köp till fokus på safe environments pga ad fraud. Från video till ljud. Från vitalt till personaliserat.

Synen på de stora plattformarna har också ändrats. Från ”de tar våra pengar men vi måste jobba med dem” till förra årets ”Facebook gör allt fel” till årets lite mer balanserade: ”vi behöver ha en egen relation till våra kunder, men kan dra nytta av Facebook och Googles nya initiativ för publicister”. En handuppräckning som gällde nya Apple News + (som Wired skriver om här), där Apple får 50 procent av intäkten och publicisten andra hälften visade dock att i princip ingen av de  runt 500 medieföreträdare som fanns i rummet tyckte att det var något att satsa på.

Årets konferens var liksom förra årets fokuserad på digital läsarintäkt men också publikengagemang. Startupen Tortoise som lanserade sin beta med långsam journalistik i januari pratade om ”belonging” – att få publiken att bli delaktig i skapandet av artiklarna. Flera av talarna var inne på samma spår. Att göra göra publiken delaktig visade sig öka incitamenten att stanna kvar som prenumerant.

Jag kommer också från konferensen med motstridiga signaler. Somliga, som Axel Springers Stephanie Caspar pratar om hur man måste tänka många intäktsströmmar och prova många idéer för att hitta det som publiken vill ha medan exempelvis b2b-startupen Labiotech.euvalt att lägga ned tre av fyra webbplatser samt eventverksamheten för att bara fokusera på en sajt – och hävdade att fokusering är framgångsfaktorn.

Trots att det är en teknikkonferens så var ett genomgående tema människorna. När vi har investerat i rätt teknologi är bara hälften gjort – resten handlar om att styra om organisationer och få människor att tänka annorlunda. Organisationer måste skifta från hierarki till agila nätverk och vi måste sätta ihop tvärfunktionella team av journalister, utvecklare och marknadsförare.

Årets svenska inslag var Robin Govik från Mittmedia som väckte intresse när han pratade om robotjournalistik tillsammans med Sören Karlsson från United robots.

Roligt på den typen av konferenser är att höra nya begrepp för första gången. Nytt för mig i år var förkortningen OTT – vilket står för over-the-top-media, dvs streamad TV på internet, sånt som visas på Netflix, Amazon prime eller Youtube.

Och så den korta förvirringen att när Bloomberg nämner sin tjänst TicToc innan man förstår att det är något annat än TikTok – den kinesiska plattformen som har tagit över musical.lydär barn lägger upp korta videor på sig själv till musik.

Och till sist lite siffror: 3,5 dollar i veckan kostar i genomsnitt en prenumeration på journalistik, nyheter har högre pris än livsstil, Marknaden för webbkurser ökar årligen med 15 procent och 70 procent av alla annonsörer kommer inom det närmaste året att använda content marketing.

Lärdomar från schweiziska NZZ när det gäller digital prenumeration; sälj inget på en lördag.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.

av unnedberg

Google home på svenska skapar möjligheter men hur kan medier få betalt i voice-världen?

Nu har jag äntligen blivit en lycklig ägare av en smart högtalare. Google Home flyttade hem till oss i veckan och även om hen inte kan så mycket än så finns något fascinerande med röst-revolutionen.

Jag var tidigare i veckan på ett seminarium hos den nystartade vocie design-byrån Talking to me som specialiserar sig enbart på att utveckla rösttjänster. Mattias Falkendal, en av byråns grundare pratade om den tredje internetåldern, där den första skulle vara hemsidornas tid, den andra sociala medier-revolutionen och nu röst kopplat till AI.

I USA har ju Amazons Alexa slagit stort med Google Home som tvåa. I Sverige hann Google först med en version som pratar svenska men man tror att Amazon kommer att släppa sin svenska version under våren.

Min lilla högtalare är som sagt ganska begränsad – hittills har jag använt Spotify, nyheter, väder, kalender och rena sökningar – men jag kan verkligen se potentialen. I dag finns en handfull svenska medier representerade i Google Assistant. Jag kan få nyheter från Aftonbladet, DN, DI, Expressen, Helsingborgs dagblad, SR, Omni eller Sydsvenskan.

Övriga varumärken som har varit snabba ut med att utveckla appar eller skills för Google Assistant är ICA, SJ, Postnord och HM. Spotify, Youtube och Netflix finns givetvis också representerade i den svenska versionen.

Utvecklingen mot mer röststyrd internetanvändning drivs av att ai börjar fungera allt bättre, att våra hem får allt fler smarta prylar och även av den skärmtrötthet som många känner.

Det fina är att man inte behöver lära sig någon ny teknik för att kunna använda sin högtalare. Alla kan ju redan prata. Dessutom kan man ta del av innehåll vid tillfällen då man har händer och ögon upptagna med annat, som när man kör bil eller lagar mat.

Men frågan är vad det här betyder för medievarumärken. När jag ber min Google Home om nyheterna kommer nästan alltid SR först, förmodligen för att de uppdaterar oftast och därför väljs som senaste nytt. Om jag skulle vilja ha Aftonbladet i stället får jag uttryckligen säga att jag vill prata med Aftonbladet. Den här logiken gynnar starka varumärken. Om till exempel en mindre tidskrift ska lansera innehåll till Google Assistant eller motsvarande tjänster behöver det förmodligen följas av en rejäl kampanj så att rätt målgrupp säger: Hej Google jag vill prata med Jaktmarker och fiskevatten.

Nästa stora fråga är hur vi ska få betalt. Det finns i Googles variant ingen möjlighet för betalvägg medan Amazon har stöd för köp i app. Men hur tidningarna ska kunna ta sina premiumprenumerationer ut i ljud är en knepig fråga. Det finns försök i USA men det har inte slagit igenom. Inte heller finns utrymme för annonsering i de tidigare varianterna. Sponsrade samarbeten kanske kan fungerar men risken är att publiken i den här miljön snabbt skulle tröttna på den typen av budskap och utropa Ok Google: Stopp!

En annan farhåga är att Google, på bekant vis, snart kommer att försöka få innehållsleverantörerna att sponsra sitt innehåll för att komma högre upp i söklistan – precis som på webben. Då skulle ett medieföretag kunna köpa sig till platsen som svarar på frågan ”Ge mig nyheter”. Och det är inte säkert att den nyhetsleverantören blir den mest relevanta.

Reuters institue of journalist har gjort en rapportom voice för nyhetsmedier, som ger en bra bakgrund men konstaterar att vi är tidigt i utvecklingen och det är mycket vi inte vet.

Byrån Talking to me, som förutom Mattias Falkendal, drivs av Söderhavets Erik Lidsheim och voice-designern Kajsa Tretow hade några tips för den som vill skapa en tjänst till Google Home:

  1. Du måste ha en ljudvarumärke. Översätter varumärket till voiceprinciper och hitta din tone of conversation. Skapa ett ljudbibliotek som är varumärkesunikt.
  2. Kan du förenkla något för användaren? I vilka situationer skulle man behöva tjänsten, hur krångligt skulle det vara att göra i telefonen?
  3. Tänk på dialogen. Det finns höga förväntningar från användaren eftersom vi alla kan röst.
  4. Utveckla en bra voice ux. Du behöver vara en blandning av manusförfattare och ux-designer så att du guidar användaren på rätt sätt. Psykologi är viktigt.

Erik Lidsheim ser möjligheter inom voice, inte minst för ljudmedier.

– Högtalare är ju röst och ljud, så mediaaktörer som kan leverera innehåll och funktioner som är ”voice-first” har ett försprång. Medan hörlursrevolutionen flyttade konsumtionen från linjär radio till Spotify och podcasts, så visar ny forskning att användarna än så länge främst använder sina smarta högtalare för att styra linjär radio igen, säger han.

 

Dessutom: Vi på Vi Media hade besök i veckan av Patrik Syk från Aftonbladet Labs. Han berättade hur Aftonbladet jobbar med material till Google Assistant. Till exempel hur ingresser behöver skrivas om för att bli begripliga i ljud. Även han förutspådde en exponentiell tillväxt av röstkommunikation i Sverige. Och såg även stor potential i podcasts nu när ljud blir ännu mer lättillgängligt.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.

 

av unnedberg

Fyra globala trender för digitala prenumerationer

Jag kom över en spännande rapport från Fipp – Global Digital Subscription Snapshot 2018.

I rapporten sammanställs ett antal tidningars framgångar när det gäller digitala läsarintäkter. Rapporten listar hur många betalande digitala prenumeranter de olika medierna har och redogör för snittpris för en månadsprenumeration.

Flest enbart digitala prenumeranter har i rapporten New York Times – 2,8 miljoner med ett snittpris på 8,66 dollar i månaden. Men räknar man pengar passeras NYT av både Washington Post och Financial Times som trots färre digitala prenumeranter (1, 3 miljoner respektive 720 000) tjänar mer eftersom deras snittpris ligger på 36 dollar.

Rapporten berömmer nordiska medieföretag för att ligga långt framme trots små språkområden; Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nämns från Sverige medan VG, Aftenposten, Extra bladet, Helsingin Sanomat och Zetland (digital startup) lyfts fram från våra grannländer.

Värt att notera är att det inte enbart finns nyhetsmedier på listan utan att flera magasinvarumärken finns med som Der Spiegel och så klart The Economist.

Relativt nystartade digitala titlar som exempelvis De Correspondent (60 000 prenumeranter) och The Athletic (100 000 prenumeranter) lyckas mycket bra och är i nivå med traditionella tidningsvarumärken när det gäller betalviljan.

I rapporten listas fyra nyckeltrender:

  1. Investeringarna i betalt innehåll ökar.Men det är ingen quickfix. Det krävs år av redaktionellt arbete för att förfina innehållet, djupgående analys för att förstå vad som skapar lojalitet och driver konvertering.
  2. Betalväggarna blir alltmer dynamiska och sofistikerade. Genom att lägga mer innehåll bakom betalvägg drivs intäkterna och lojaliteten upp. Data behöver användas för att göra betalväggen följsam och personaliserad.
  3. Framgången beror på lokala marknaden. För att digitala betalmodeller ska fungera krävs en välutvecklad prenumerationsmarknad. I länder där man har vant sig vid att betala för tjänster som Spotify och Netflix är steget inte långt till att betala för journalistik.
  4. Hot mot journalistiken. New York Times och Washington Post har upplevt en så kallad Trump bump, det vill säga en ökning av betalande digitala prenumeranter i samband med presidentens attacker mot media. I tider där allmänheten ser manipulerat innehåll och propaganda i sina flöden ökar viljan att få trovärdig journalistik.

I diskussionen om betalväggar kommer ofta samhällsuppdraget upp. Är det inte tidningarnas skyldighet att göra materialet tillgängligt – särskilt vid viktiga händelser? Senast i samband med sommarens bränder hördes röster som tyckte att tidningarna var oansvariga som lade brandartiklar bakom betalvägg. Den diskussionen lär fortsätta, men i Sverige får vi en allt större förståelse för att journalistik behöver kosta. Många uthålliga chefredaktörer bidrar till det genom att återkommande förklara läget för sina läsare. Intressant i detta sammanhang att DN väljer att öppna upp sin sajt inför valet. ”Demokratin behöver oberoende journalistik som är tillgänglig för många” säger chefredaktör Peter Wolodarski i den egna tidningen.

Även Wan-Ifra har kommit med en rapport om digitala prenumerationer och har tittat på vilket material som konverterar och vad som får användarna att stanna kvar. Nieman Lab sammanfattar här.

av unnedberg

Hett och kallt på Digital Innovators Summit i Berlin

Konferensen Digital Innovators Summit i Berlin samlar folk från tidskriftsbranschen globalt för att prata om digitalisering. Här möttes branschkolleger från exempelvis Colombia, Indien, Kina, USA och så klart en hel del européer som delar samma utmaning; digitalisera affären med lönsamhet i sikte men hjärtat i behåll.

Årets upplaga var ovanligt hoppfull. För några år sedan beskrev många talare digitala idéer som de hoppades skulle få fäste. I år kunde många visa digitala intäkter och lönsamhetsstaplar. Det tydligaste exemplet var Axel Springer förlag som 2001 räknades ut av bedömare efter ett resultat på minus 200 miljoner euro men som tack vare digitala tjänster, som köp-och-säljsajter för bilar och hus och nyhetsappen Upday, nu har en sund ekonomi med tillväxt.

Deras mantra har varit; kannibalisera dig själv, disrupta dig själv och tro på dig själv.

Andreas Wiele, Axel Springer

Detta med att tro på sig själv – och kärnan, journalistiken – tog flera talare upp. Kvalitetsinnehåll är vapnet i kampen mot plattformarna och många berättade om satsningar på redaktionerna.

Innehållet utvecklas i många former men det viktigaste är att behålla grundläggande värderingar, tonalitet och hålla fast vid läsarlöftet i utvecklingsarbetet. Som när Lucy Rohr från Economist berättade om hur hon utvecklat innehåll för Snapchat.

– Vi ska vara ett pålitligt nyhetsfilter som går att avsluta, en guide till det som påverkar framtiden, driva progressiva frågor, vara globala och leverera högkvalitativt innehåll till de som vill betala. På Snapchat gör vi samma sak, fast vi riktar oss till 14-17-åringar. Vi försöker inte göra något ”dummare”. Vi ser det som en satsning att nå nya prenumeranter på sikt.

Lucy Rohr, Economist

I år fanns det inga föredrag om hur man använder Facebook på smartast sätt, däremot pratade många om hur man kan hitta strategier för att lämna Facebook och skapa sina egna universum. Ett tydligt exempel tog Vivian Schiller på Scott Trust upp när hon konstaterade att Buzzfeed som 2015 sa ”vem behöver en webbplats när det finns Facebook” nu lanserar sin egen app. Och så visade hon en serie Wired-omslag som illustrerar Facebooks dalande rykte.

Frågan om plattformarna hör tätt samman med det andra stora ämnet på konferensen; data. Att ha makten över sin data blir allt mer affärskritiskt. Rätt hanterad ger data en mer relevant kundupplevelse, större chans att vinna och behålla kunder och kunskap att förmedla vidare till annonsörer. AI kan hjälpa oss att sortera i datan och förenkla processer. Och analytiker måste jobba nära både redaktion och marknad.

Till sist, en lista:

Ute

VR – Superhett på denna konferens för några år sedan, nu något som många anser får marginell betydelse. ”Det finns fler VR-företag än VR-användare”, sa Juan Senior, som står bakom Innovation Report.

Displayannonser – Somliga, som National Journal, har stängt ned den affären helt.

Inne

Röststyrning – många nämner Alexa och Siri och smarta högtalare men ännu finns inga tydliga inspirationskällor bland medieföretag som bemästrat tekniken på ett lönsamt sätt.

Blockkedjan – Civil som jag tidigare skrivit om höll en presentation som föregicks av en grundkurs om blockkedjan som ”återupprättar det fria internet och flyttar makten från distributörerna till producenterna av innehåll” enligt Ingo Rube på Burda.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.

Vad har röststyrda robotar med medier att göra? Vet inte. Men de var ju söta.

av unnedberg

Mod viktigare än någonsin

Jag gick från Sveriges tidskrifters trendseminarium i dag med lätta steg. Det är tydligt att vi har kommit förbi fasen av dåligt självförtroende skapat av omvärldens syn på papperstidningar som något gammalt och hittat en ny styrka. Flera av talarna bekräftade det.

1. Tobias Lindberg omvärldsanalytiker på Sveriges Tidskrifter konstaterade att de tidskriftsläsarna ökar sin lästid. Han har också sett att bokförsäljningen på papper ökar igen i USA och Storbritannien, särskilt inbundna böcker. Den lugna stunden i soffhörnet värdesätts allt mer.

2. Trendanalytikern och etnologen Ida Hult har i sina livsstilsstudier sett att människor vänder sig från konsumtion av prylar till upplevelser. I den trenden har tidskriften en given roll.

3. Formgivaren Johan Blomgren (Content innovation) pekade på designtrender och lyfte fram den internationella trenden av att vara modig på omslagen. Att verkligen tro på sitt material och göra strama men inte exkluderande omslag med en tydlig huvudgrej.

4. Mikael Marklund, redaktör på Medievärlden, kom med sitt perspektiv från dagspressen med goda råd till tidskrifterna, som att involvera redaktionerna vid omorganisationer och förändringar för att behålla kreativiteten. Han noterade också att tidskrifternas läsare hålls samman av intressen snarare än geografi, vilket är starkare. Men vi kan inte slå oss till ro. Dagstidningarna kommer allt mer in på vårt område med sina helgbilagor och sitt fördjupande material.

En slutsats från seminariet är att man kan spå en god framtid för nischade tidskrifter med engagerade läsare. För att tidskrifterna ska kunna ta en stark position i det nya upplevelsesamhället krävs mod: Mod att vara smal eller välja målgrupp, mod att våga satsa på bra material även i ekonomiskt tuffa tider och mod att visa fram och vara tydlig med det material som man är mest stolt över.

Det kom 92 nya tidskrifter förra året och kommer säkert lika många det här året. Utmaningen är att möta digitaliseringen samtidigt som vi satsar på den tryckta produkten som de allra flesta av våra läsare värdesätter högst. Kanske kan det digitala bruset öka det upplevda värdet av en kompetent paketerad tidskrift om ett ämne som jag bryr mig om på riktigt.

Har vi modet så är framtiden vår!

Foto: Anette Persson

trendseminarium

IMG_0326-0

IMG_0325-0

IMG_0328-0