Hett och kallt på Digital Innovators Summit i Berlin

Konferensen Digital Innovators Summit i Berlin samlar folk från tidskriftsbranschen globalt för att prata om digitalisering. Här möttes branschkolleger från exempelvis Colombia, Indien, Kina, USA och så klart en hel del européer som delar samma utmaning; digitalisera affären med lönsamhet i sikte men hjärtat i behåll.

Årets upplaga var ovanligt hoppfull. För några år sedan beskrev många talare digitala idéer som de hoppades skulle få fäste. I år kunde många visa digitala intäkter och lönsamhetsstaplar. Det tydligaste exemplet var Axel Springer förlag som 2001 räknades ut av bedömare efter ett resultat på minus 200 miljoner euro men som tack vare digitala tjänster, som köp-och-säljsajter för bilar och hus och nyhetsappen Upday, nu har en sund ekonomi med tillväxt.

Deras mantra har varit; kannibalisera dig själv, disrupta dig själv och tro på dig själv.

Andreas Wiele, Axel Springer

Detta med att tro på sig själv – och kärnan, journalistiken – tog flera talare upp. Kvalitetsinnehåll är vapnet i kampen mot plattformarna och många berättade om satsningar på redaktionerna.

Innehållet utvecklas i många former men det viktigaste är att behålla grundläggande värderingar, tonalitet och hålla fast vid läsarlöftet i utvecklingsarbetet. Som när Lucy Rohr från Economist berättade om hur hon utvecklat innehåll för Snapchat.

– Vi ska vara ett pålitligt nyhetsfilter som går att avsluta, en guide till det som påverkar framtiden, driva progressiva frågor, vara globala och leverera högkvalitativt innehåll till de som vill betala. På Snapchat gör vi samma sak, fast vi riktar oss till 14-17-åringar. Vi försöker inte göra något ”dummare”. Vi ser det som en satsning att nå nya prenumeranter på sikt.

Lucy Rohr, Economist

I år fanns det inga föredrag om hur man använder Facebook på smartast sätt, däremot pratade många om hur man kan hitta strategier för att lämna Facebook och skapa sina egna universum. Ett tydligt exempel tog Vivian Schiller på Scott Trust upp när hon konstaterade att Buzzfeed som 2015 sa ”vem behöver en webbplats när det finns Facebook” nu lanserar sin egen app. Och så visade hon en serie Wired-omslag som illustrerar Facebooks dalande rykte.

Frågan om plattformarna hör tätt samman med det andra stora ämnet på konferensen; data. Att ha makten över sin data blir allt mer affärskritiskt. Rätt hanterad ger data en mer relevant kundupplevelse, större chans att vinna och behålla kunder och kunskap att förmedla vidare till annonsörer. AI kan hjälpa oss att sortera i datan och förenkla processer. Och analytiker måste jobba nära både redaktion och marknad.

Till sist, en lista:

Ute

VR – Superhett på denna konferens för några år sedan, nu något som många anser får marginell betydelse. ”Det finns fler VR-företag än VR-användare”, sa Juan Senior, som står bakom Innovation Report.

Displayannonser – Somliga, som National Journal, har stängt ned den affären helt.

Inne

Röststyrning – många nämner Alexa och Siri och smarta högtalare men ännu finns inga tydliga inspirationskällor bland medieföretag som bemästrat tekniken på ett lönsamt sätt.

Blockkedjan – Civil som jag tidigare skrivit om höll en presentation som föregicks av en grundkurs om blockkedjan som ”återupprättar det fria internet och flyttar makten från distributörerna till producenterna av innehåll” enligt Ingo Rube på Burda.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.

Vad har röststyrda robotar med medier att göra? Vet inte. Men de var ju söta.

Annonser

Är många intäktsströmmar döden för publicister – eller enda chansen till överlevnad?

Fokusera på en grej och bli bäst på den – eller skapa många intäktsströmmar? Det är en fråga som jag tänker på nästan dagligen. I dag besökte vi i Sveriges Tidskrifters styrelse den danska sajten Zetland, som jag tidigare har skrivit om här.

Deras VD Jakob Moll hade ”do less better” som paroll. Sajten publicerar 2-3 artiklar per dag och har som enda intäktsmodell att ta betalt för medlemskap, som de kallar sin prenumeration.

– Många stora koncerner skjuter i alla riktningar. Och då blir allt halv-relevant. Vi provar att göra mindre fast bättre.

En blygsam skylt och ett pyttelitet pingisbord. Start-up-känsla på Zetland.

Det påminner om något som Wolfgang Blau på Conde Nast, som bland annat ger ut Vouge, sa på Fipp World Congress:

”Det svåraste är att göra sitt val och stå kvar vid det. Det finns så många nya möjligheter och vi vill göra allt. Publicister dör av för många intäktsströmmar”.

Även Juan Senor som skrivit årets Innovation report sa något liknande: ”Only journalism can save journalism”.

Men jag tänker att den strategin ju förutsätter att vi vet vad vi kan ta betalt för framöver. Vad är affären? Vågar vi tro att det som hittills varit kärnan i vår affär – en viss journalistik till en viss målgrupp – kommer att fortsätta vara det framöver. Kanske behöver vi prova oss fram till dess att vi vet vad som bär?

National Geographics har haft som strategi att djupare i vertikalerna och starta nischer i nischen, bland annat ett historiemagasin och flertalet one-shots och events.

Robin Raven på The Economist

Robin Raven, vice president på The Economist som pratade på Tidskriftsdagen nyligen var inne på samma spår.

”Vi har alla en publik som marknadsförare vill betala för att nå. Samtidigt har läsarintäkten ökat. Vi har fyrdubblat prenumerationsintäkterna sedan 2014”, sa han.

Han berättade om event, business intelligence-tjänster, om appar, youtube-filmer och om satsning på Snapchat. Oavsett erbjudande har The Economist som princip att inte bli för billiga.

Robin Ravens nyckelfrågor för att säkerställa att framtida intäkter är:

Hur hanterar du varumärket?

Hur mycket ger du bort gratis?

Det starka varumärket The Economist gör det möjligt att hitta många intäktsströmmar.

Kanske kan man säga att det vi i magasinsmedia är allra bäst på är att aggregera en specifik publik. Sedan kan man välja att göra många olika saker för den publiken (och varumärken som vill nå den). Vissa kan behöva diversifiera erbjudandet för att bli relevanta för så många som möjligt. Andra har ett så starkt kärnerbjudande att det funkar med totalt fokus.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.

Exemplet The Pool. Noga utvalt i stället för allt för alla

Jag har tidigare skrivit om medier som har valt linjen att minska utbudet av innehåll och i stället satsat på att välja noga. Tidigt ute var The Economist med appen Espresso som bara presenterar fem artiklar per dag, lagom för att konsumera under en fika. I våras skrev jag om danska Zetland som valt att ställa sig vid sidan om nyhetsfloden och i stället erbjuda en välarbetad artikel om dagen.

Trenden ligger i tiden. När utbudet av innehåll blir allt större i våra flöden ökar behovet av någon som har valt. Att någon gång kunna känna att man har läst klart och bara behövt ta in det viktigaste. Det just jag vill ha just nu.

The Pool  är en sajt i samma linje. ”Original content for women too busy to browse” är deras programförklaring. Sajten skriver om film, mode, mat och böcker. De ar ett urval av profilerade skribenter och användaren väljer själv vad man vill spara till sin scrapbook.

The Pool erbjuder bloggar, poddar, events och video. Affären byggs med sponsrade partnerskap. Innehållet är öppet men det finns en medlemsklubb. De som var registrerade före lanseringen 2014 är superusers och ambassadörer för The Pool som växer genom egna kanaler i sociala medier. Nu har man över en miljon unika användare.

– Vi bygger en mer intim relation, det är mer som radio. Vi tänker tablå när vi lägger upp vårt innehåll. Vi publicerar cirka 20 saker om dagen och vill vara en del av användarnas liv. Det är nyheter på morgonen, shopping på lunchen, inspiration till soffan på kvällen, sa Sam Baker från The Pool på Fipp Congress nyligen.

Startsidan är tydlig med tablå-tänket (även om artiklar och klipp även går att hitta via ämne.

The Pool väljer åt användaren.

Denna vecka började jag också testa nya, än så länge beta, Omni Ekonomi, som tar ytterligare ett steg mot personalisering där man kan välja att följa ekonominyheter om ett specifikt företag och har flera reglage när det gäller vad som ska visas i flödet som börs/marknad, makro, digitalt, näringsliv osv. Förlagan är Morning brief, berättade utvecklingsdirektören Tomas Medin Westman i somras. Ett lovande försök, som precis som The Pool passar folk som är ”Too busy to browse”.

Är appar de nya magasinen?

Före jul gick Bloomberg ut och berättade om en stor satsning på appar. Förutom en nylanserig av mobilappen med en bättre användarupplevelse så ska företaget lansera flera nya personaliserade appar. “Apps are the new magazines and newspapers,” sa deras globala head of digital Scott Havens, i samband med lanseringen av den nya mobilappen, som lånar menydesign och navigation från Facebook.

När smartphonen var ny skulle alla mediehus lansera appar. På senare år har responsiv design gjort vissa av dessa appar överflödiga eftersom användarupplevelsen i mobilen tillgodoses ändå. Men nu ser vi ett nytt intresse för appar från medierna, kanske som en följd av att allt fler söker läsarintäkter och inloggad data.

I maj deltog jag i konferensen Fipp London. En av talarna var Mark Beard, senior vice president, digital media och strategy på The Economist. Han berättade om deras framgångssaga, appen Espresso som då hade 1,3 miljoner nedladdningar. Konceptet är enkelt. Varje dag läggs enbart fem storys på max 150 ord och en handfull kortare ut i appen, noga utvalda. Alla kan läsa en artikel gratis men vill man läsa mer behöver man logga in. I 30 dagar får sedan den inloggade läsa fritt medan Economist samlar data och bygger en vana. Därefter kommer fråga om betalning. Betalande prenumeranter på print eller digitalt får appen gratis.

”The idea is we’re going to give you something that you can read, finish and feel like you’re done”, säger redaktören Jason Palmer till bloggen Storybench. I artikeln berättar han också intressant om hur den interna arbetsprocessen går till.

Espresso har också en annonsaffär där annonsörer kan köpa kampanjer med tids-garanti, det vill säga att man garanterar att annonsen visas exklusivt i skärmen ett visst antal totala timmar. Appen har bara en annons i taget. Enligt en artikel hos Digiday har Espresso 200,000 unika användare per månad som lägger i genomsnitt sex minuter på appen.

Espresso är en framgångssaga som många medieföreträdare gärna lyfter fram, men alla app-satsningar är inte lika lyckade. Ett exempel är att NBC News nyligen lade ned sin app Breaking news trots 9,5 miljoner följare på grund av problem att skapa tillräckligt med intäkter.

The media briefing samlar ett antal röster för och emot appar och avslutar med en lista med fyra frågor som behöver vara besvarade av den som vill skapa en framgångsrik app:

  • Vad är syftet med appen?
  • Hur ska appen marknadsföras?
  • Hur kan appen integreras i befintligt arbetsflöde?
  • Hur ska den bli en vana? Vad ska få människor att öppna appen varje dag?

Denna text har tidigare varit publicerad på http://www.resume.se