Är många intäktsströmmar döden för publicister – eller enda chansen till överlevnad?

Fokusera på en grej och bli bäst på den – eller skapa många intäktsströmmar? Det är en fråga som jag tänker på nästan dagligen. I dag besökte vi i Sveriges Tidskrifters styrelse den danska sajten Zetland, som jag tidigare har skrivit om här.

Deras VD Jakob Moll hade ”do less better” som paroll. Sajten publicerar 2-3 artiklar per dag och har som enda intäktsmodell att ta betalt för medlemskap, som de kallar sin prenumeration.

– Många stora koncerner skjuter i alla riktningar. Och då blir allt halv-relevant. Vi provar att göra mindre fast bättre.

En blygsam skylt och ett pyttelitet pingisbord. Start-up-känsla på Zetland.

Det påminner om något som Wolfgang Blau på Conde Nast, som bland annat ger ut Vouge, sa på Fipp World Congress:

”Det svåraste är att göra sitt val och stå kvar vid det. Det finns så många nya möjligheter och vi vill göra allt. Publicister dör av för många intäktsströmmar”.

Även Juan Senor som skrivit årets Innovation report sa något liknande: ”Only journalism can save journalism”.

Men jag tänker att den strategin ju förutsätter att vi vet vad vi kan ta betalt för framöver. Vad är affären? Vågar vi tro att det som hittills varit kärnan i vår affär – en viss journalistik till en viss målgrupp – kommer att fortsätta vara det framöver. Kanske behöver vi prova oss fram till dess att vi vet vad som bär?

National Geographics har haft som strategi att djupare i vertikalerna och starta nischer i nischen, bland annat ett historiemagasin och flertalet one-shots och events.

Robin Raven på The Economist

Robin Raven, vice president på The Economist som pratade på Tidskriftsdagen nyligen var inne på samma spår.

”Vi har alla en publik som marknadsförare vill betala för att nå. Samtidigt har läsarintäkten ökat. Vi har fyrdubblat prenumerationsintäkterna sedan 2014”, sa han.

Han berättade om event, business intelligence-tjänster, om appar, youtube-filmer och om satsning på Snapchat. Oavsett erbjudande har The Economist som princip att inte bli för billiga.

Robin Ravens nyckelfrågor för att säkerställa att framtida intäkter är:

Hur hanterar du varumärket?

Hur mycket ger du bort gratis?

Det starka varumärket The Economist gör det möjligt att hitta många intäktsströmmar.

Kanske kan man säga att det vi i magasinsmedia är allra bäst på är att aggregera en specifik publik. Sedan kan man välja att göra många olika saker för den publiken (och varumärken som vill nå den). Vissa kan behöva diversifiera erbjudandet för att bli relevanta för så många som möjligt. Andra har ett så starkt kärnerbjudande att det funkar med totalt fokus.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.

Sajten som blev en motvikt till nyhetshetsen

”News are overlooking systemic changes”, ska grundarna till nederländska De Correspondent ha sagt. Det tog personerna bakom danska Zetland.dk  fasta på när de skapade sin sajt.

Jag hörde Jakob Moll från Zetland prata på Nordic Media Insights och blev inspirerad av det han berättade.

Sajtan startades för 6 år sedan och har 5700 betalande prenumeranter (erbjudandet är 99 kronor i månaden) samt 7200 medlemmar. 2/3 av prenumeranterna är under 45 år, en siffra som många nyhetsmedier bara kan drömma om.

Utgångspunkten för Zetland var alltså att man ville skapa en aktualitets-tjänst som inte hakar på det dagliga nyhetsflödet utan bidrar med något annat.

”Nyheter ökar inte förståelsen. Om man bara ser nyheter så ser man världen som farlig. Efter ett tag klarar användarna inte mer information. Samhället får demens. Vi har samma diskussion om och om igen med ett minnesspann på 8 dagar. Vi som jobbar i branschen överdriver värdet, både för demokratin och för våra affärer, av nyheter eftersom vi älskar det så mycket”, sa Jakob Moll, som hävdar att sammanhangen och den de långsamma utvecklingarna helt missas av de stora nyhetsmedierna.

I stället skriver Zetland en artikel om dagen, som fördjupar och analyserar något skeende. Löftet är att aldrig slösa med användarens tid. Det har gjort Zetland till den största digitalfödda b2c-startupen i Norden.

Jakob Moll på Zetland om varför nyheter inte hjälper förståelsen.

 

Här är Jakob Molls fem poänger som kan bygga en starkare relation till publiken:

  1. Tid och uppmärksamhet är värdefulla tillgångar. Zetland lägger upp få historier och använder långa rubriker så att folk kan veta vad artikeln handlar om från att läsa rubriken. På sajten får du en personliserad vy som visar vad du har läst förr och vad som är nytt sedan sist du var inne, och som du troligen vill läsa. Dessutom finns Zetland helikopter, ett nyhetsbrev som skickas varje dag klockan 17 som sammanfattar det viktigaste som hänt. Alla storys finns i en ljudversion som går att spela direkt från plattformen, så att medlemmarna kan lyssna medan de gör något annat.
  2. Förklarande journalistik. Zetland skildrar långsamma förändringar. Med enkla giffar illustreras historierna i en annonsfri miljö.
  3. Transparens och öppenhet. Zeeland är helt öppna med allt de gör, det finns ingen backstage och de visar öppet hur de använder pengarna. De är även öppna i den redaktionella processen och låter medlemmarna följa med reportrarna.
  4. Vårda dina ambassadörer. Användarna älskar din historia. Hjälp dina amassadörer att skapa impact. Zetland låter, precis som De Correspondent, medlemmar dela storys till sina vänner på sociala medier (och vännerna möts då inte av en betalvägg) vilket har blivit en viktig nyckel till konvertering.
  5. Values are valuable. ”Vi måste förstå varför Youtubers funkar bättre än medieföretag. Det är för att de är öppna med vem de är och folk älskar det.” sa Jakob Moll.

Denna text har tidigare varit publicerad på https://www.resume.se/blogg/unn-edberg/