Nu pratar alla om Facebook-grupper, vad kan medierna hämta där?

I veckan kunde vi läsa att Lajkat gått i graven och drabbas därmed av samma öde som många räckvidds-medier runt om i världen. Facebooks nya algoritmer som gynnar inlägg från släkt och vänner snarare än medie-innehåll kommer ytterligare att försvåra livet för viralsajterna.

Det alla pratar om nu är i stället Facebooks grupper. Till exempel tog digitalstrategen Amanda Oxell upp grupper när hon pratade på Sveriges Tidskrifters trendfrukost i förra veckan. Hon noterade att den som postar något i en låst Facebookgrupp når upp till åtta gånger fler än den som bara postar till sina följare.

”Håll utkik i Facebookgrupperna inför valet, det är där det kommer att hända”, tipsade hon.

Däremot var hon tveksam till att medier själva ska starta egna Facebookgruppen utan tyckte att det är bättre att engagera sig i befintliga.

Direktpress är ett medieföretag som har gjort tvärtom. De har flera Facebookgruppen som riktar sig till olika målgrupper som exempelvis hundägare, cyklister eller pendlare på Roslagsbanan .

Lite liknande är UNT:s Pendlingskollen som fokuserar på pendlingstrafiken mellan Uppsala och Stockholm.

Förra veckan hade jag också förmånen att lyssna på Martin Jönsson på DN som berättade att bolaget startat tre Facebook-grupper och planerar fler. Bland annat har Snacka om stress blivit en framgång med över tusen deltagare och hög kvalitet på kommentarerna.

Det finns ju också många exempel på medier som köper Facebookgruppen, allt från Vi som älskar fredagsmys som köptes av Expressen för några år sedan till Elfel som förra året köptes av Elinstallatören.

Dessutom har ju många medier i sin spridningsstrategi att posta länkar i relevanta Facebook-grupper. Det svåra här är ju givetvis att komma in naturligt i samtalet så att vi inte blir som en agitator med megafon som skriker ut sitt budskap på ett kafé där människor småpratar. För att verkligen lyckas med gruppstrategin krävs att medarbetare på medierna är och känner sig som en del av det community där de deltar. Och det kräver resurser. Är det värt det?

För smalare medier med nischade målgrupper känns arbete med Facebookgruppen helt naturligt. För de större bredare medierna kan det riskera att bli mycket arbete för lite resultat.

Att använda Facebook-grupper som källor till material är ju en metod de flesta använder. Men att aktivt vara en del i grupper eller starta helt egna kräver ett strategiskt tänk. Vi vill ju också ha så mycket data som möjligt på vår egen plattform och att lägga alltför stora resurser på att skapa forum där någon annan kapitaliserar på datan är inte helt givet. Att administrera en växande grupp är ett digert arbete som kan riskera att ta resurser från journalistiken. (och att inte lägga den tiden innebär en varumärkesrisk för mediet som står bakom den potentiellt urartande gruppen)

Vi kommer att få se många initiativ när det gäller Facebook-grupper framöver och det ska bli spännande att få exempel som visar att det arbetet stärkt mediers journalistik, varumärke och/eller ekonomi.

Denna text har tidigare publicerats på Resumé.

Ny tjänst skapar pushnotiser i Messenger – även för native

Det dyker upp ett nytt meddelande på Messenger. Men den här gången är det inte en vän som vill kolla om ska ta en lunch eller något av barnen som har en fråga utan Allt om mat som tipsar om vitlöksfrästa räkor. En stund senare tillkännager Dagens Media i samma kanal att Pewdiepie ber om ursäkt för rasistiska uttalanden.

Det som gör detta möjligt är en ny svensk tjänst som heter Zummy Direct som lanserades i juni och som har kring 15 kunder från flera etablerade mediehus som Bonnier Magazines & Brands och Alma Media, och även utländska kunder som Johnston Press (UK), Hegnar. Jag har testat den som användare i en vecka för att se hur den fungerar.

Chatbotar har ju varit ett buzzword på det senaste årets mediekonferenser och jag skrev tidigare i år om Quartz variant här.

Det Zummy gör är dock delvis något annat. Man skulle kunna likna det vid pushnotiser fast i Messenger och med den viktiga skillnaden att detta är personaliserat. Det går att koppla på interaktivitet men i grundutförande är tjänsten en envägskommunikation – en marknadsföringskanal för redaktionella puffar, men även för native. I varje utskick kommer tre puffar, varav många publicister låter en vara native.

Med hjälp av machine learning blir boten smartare och smartare ju mer tjänsten används. Data samlas både från mediets egen sajt och från Facebook, samt givetvis från hur användaren agerar i själva tjänsten.

Klickfrekvensen CTR ligger på imponerande 20-26 enligt Zummy själva vilket bolaget förklarar med den höga graden av personlisering.

I en mejlkonversation med Helge Legernes på Zummy Direkt passar jag på att ställa några frågor:

Messenger är ju en chat-kanal, blir det inte fel med envägskommunikation?

– Zummys BOT är multifunktionell, med 4 olika huvudfunktioner: ren informations bot samt 2 olika funktioner för 2-vägskommunikation. A) Läsare kan ha en dialog med boten angående olika ärenden, tex sin prenumeration B) Våra kunder kan instrumentera upp boten med funktionsknappar tex. prenumerera nu, ny bok ute nu, etc. Slutligen kan boten på en given signal transformeras till att bli en eventapp och mycket annat.

Vilken tillväxttakt tänker ni er?

– En ny kund i veckan just nu och den globala resan har påbörjats.

Jag kan se en stor potential i den här typen av tjänst för att dra ögon till native-artiklar. Även redaktionellt material kan dra nytta av en direktkanal som inte behöver slåss med Facebooks algoritmer eller nyhetsbrevs-konkurrensen i mottagarnas mejlkorg. Samtidigt finns det en risk med att använda en privat kanal som Messenger. För när jag fått förslag om citrontarteletter, rådjursfilé eller notiser om ”Tv-bråket” tillräckligt många gånger så mattas min uppmärksamhet. Kanske kommer jag i stället att flytta privata chattar till en annan kanal, eller så stänger jag av notiserna efter ett tag för att rensa i flödet.

För att Dagens Media och Allt om Mat ska få stanna i min Messenger krävs en mycket hög relevans. Det blir utmaningen.

Denna text har tidigare varit publicerat på https://www.resume.se/blogg/unn-edberg/

Måns Zelmerlöw vann över barnen på Insta

Vi var några av de miljontals svenskar som jublade i soffan i går när rösterna hade räknats i Eurovision. Men inte bara för att Sverige vann – inte minst barnen fullkomligt älskar Måns Zelmerlöw och hade nog inte jublat lika högt om någon annan hade representerat Sverige (trots att det ju fanns bidrag i svenska finalen som tydligare siktade in sig på att bli barnidoler).

Måns Zelmerlöw är skicklig i sociala medier. Redan inför första deltävlingen i svenska mello fick han många barn att följa @manszelmerlow på instagram. Han har 243 000 följare där, jämfört med 114 000 på Facebook och 72 000 på Twitter. Under hashtaggen #mzheroes har han haft olika utlottningar (bl a signerad gitarr) och andra tävlingar. Men störst engagemang bland barnen väckte den här uppmaningen:

skoltavling

Där uppmanar Måns sina unga fans att göra en 15 sekunder lång film och lägga upp den på Instagram. Vinnande klass skulle få ett irl-besök av självaste Måns. Men det som verkligen fick barnen att lägga upp bidrag var uppmaningen att prata om mobbing i klassen och även att filmen skulle handla om hur klassen är hjältar och stoppar mobbing när den uppstår. Detta är inte bara smart pr, detta är en fråga som Måns Zelmerlöw själv känner stark för efter egna erfarenheter. Det var här han vann över de unga i min närhet.

Min äldste sons skola skapade en egen användare @5akulturama och la upp den här filmen: https://instagram.com/p/0Dg2VLBKGJ/ Efter nervös väntan tillkännagavs att just den filmen vann, tillsammans med Sandeplanskolan klass 4C. Hela tiden höll han kontakt med sina unga fans och tackade för deras fina bidrag, som var hundratals. Han höll också vad han lovade och besökte skolorna (Kulturama bara några dagar före finalen i Melodifestivalen). Han pratade om mobbing, sina egna erfarenheter och lyssnade – enligt uppgift – också intresserat på vad barnen hade att säga. Sedan sjöng de Heroes tillsammans i klassrummet innan han försvann ut genom fönstret till en väntande bil, för att undvika folkhopen i korridoren.

kulturama1

Detta är bara ett litet exempel på det som jag tror har gjort Måns Zelmerlöw så omåttligt populär. Han arbetar hårt och har ägnat veckor åt att åka runt i Europa och skapa intresse för sin låt. Den som har följt @manszelmerlow och @melodifestivalen på Instagram har de senaste dagarna i princip haft en ny Månsbild i timmen i sitt flöde. Det viktiga som Måns Zelmerlöw har förstått är att det inte räcker med en bra låt och en fantastisk scenshow, man måste också vinna fansen. De vinns bäst på sociala medier. Och när man kommer till Melodifestivalen och Eurovision så är barnen nyckelspelare. De är de som bestämmer vad familjen röstar på (ofta) och det är ofta genom dem som engagemanget för hela tävlingen hålls vid liv.

Digital utveckling light

Jag har i dag tagit del av flera intressanta seminarier – först på Sveriges Tidskrifters Digifrukost där Thomas Eriksson från Egmont generöst delade med sig av erfarenheter för att skapa material som blir klickat och delat, framför allt på Facebook – och sedan på Fackförbundspressens dag där jag lyssnade på seminarier om webb-tv och omvärldsbevakning i sociala medier.

Slutsatsen av dessa inspirerande seminarier är att även små redaktioner med begränsade resurser kan göra mycket, fast inte allt på en gång.

Thomas Eriksson som är digital redaktör på Egmont påpekade vikten av att publicera sådant som ligger rätt  i tiden – att följa diskussionerna i flödet och tillföra sin egen dimension. Ett exempel var när dataspelssajten http://www.fz.se hakade på diskussionen om regeringsplanets turer mellan Arlanda och Bromma och publicerade en animering av resan – just när diskussionen pågåck.

Han tryckte också på att skriva kort och i stället fylla på med bilder, grafik och rörligt.

Inspirerad av Buzzfeed talade han sig också varm för att tidskrifter måste bli bättre på distribution även digitalt. En artikel är inte klar när den är skriven, den måste spridas och följas upp med mätningar också.

Allt detta går att göra utan stora tekniska investeringar.

Samma sak med webb-tv som Johannes Nesser på Journalisten och Cecilia Hedquist från 24UNT pratade om på Fackförbundspressens dag. Det går att filma med mobilkamera, eller med vilken modern stillbildskamera som helst. En mikrofon och ett billigt redigeringsprogram i datorn och så är det bara att köra.

Cecilia Hedquist som tidigare arbetat med TV på Corren sa att den redaktion som vill satsa på rörlig bild bör involvera så många som möjligt så att inte bara några producerar rörligt. Johannes Nesser höll med och berättade hur kul det är att jobba med rörlig bild. Samtidigt som han också varnade för att det är rätt tidskrävande – en och en halv dags arbete för fem minuters inslag. (Vilket Cecilia Hedquist tyckte var för långt, helst 30 sekunder, max 1.30 var hennes recept för nyhetsinslag)

Dagens sista inspiration stod Anders Thoresson för som gick igenom en mängd trix som man kan använda om man vill omvärldsbevaka med sociala medier som källa. På hans sajt finns mycket matnyttigt för den som vill veta mer. 

Jag tog med mig tipset om www.nuzzel.com som hjälper en att använda twitter för omvärldsbevakning även när man inte har tid att följa flödet hela tiden och Evernote som gör det möjligt att spara läsning till sedan. Jag kommer också att samla rss-flöden i www.feedly.com efter att ha hört hans föreläsning – och uppmana kollegerna att göra det samma.

Dagens viktigaste insikt är att man inte får låta sig nedslås av allt man inte gör. Det viktigaste är att ta ett steg framåt och successivt bli bättre på att använda de sociala medierna både för digital distribution och för omvärldskoll.

Ps: Lyssna gärna på Journalistenpodden där jag intervjuas av Helena Giertta.

 

Thomas Eriksson, Egmont

Anders Thoresson