Smarta sätt att skapa läsarengagemang på Aftonbladet och Mitti

Jag lyssnade på Josefin Lundh från Aftonbladet på TU:s analysdag. Hon berättade om två nya satsningar för läsarengagemang som jag tycker är riktigt spännande.

Den första är nyhetstjänsten Supernytt. Syftet med tjänsten är att fylla ett behov hos de allra mest aktiva användarna på sajten – de som är inne varje dag och ofta flera gånger varje dag. De vill ha senaste nytt. Genom att bryta ut händelser av den karaktären i en egen tjänst gör Aftonbladet det lättare för användarna att följa pågående händselser. Arbetsflödet på redaktionen underlättas av att Supernytt inte består av artiklar utan helt enkelt av noteringar om händelser. Det går därför att producera många inslag med relativt liten reporterkraft (cirka en tjänst).

Men det som är verkligt intressant med Supernytt är en chattfunktion. Här svarar redaktionen snabbt på förmodererade frågor. Oavsett om en läsare frågar ”Varför är jorden rund?” Eller ”Vad betyder enligt uppgift till Aftonbladet” så får vederbörande ett snabbt och seriöst svar.

Supernytt har bara funnits några månader men redan kan man se att chattfunktionen är uppskattad.

Josefin Lundh berättar att chatten består både av frågor, kritik och beröm. Hon betonar att det är viktigt att skapa tjänster för de mest lojala och inte bara fokusera på att få sällanbesökarna att bli mer frekventa.

En annan fördel med Supernytt är att händelsenyheter kan flytta ut från den vanliga ettan vilket gör att sällanbesökarna, som ofta är intresserade av annat material, också får en bättre upplevelse.

Hon lyfte också fram poddserier som ett sätt att öka engagemanget och nämnde till exempel serierna Dödade kvinnor och Gömda kvinnor, som hittills har lyssnats på i 12 år om man räknar ihop alla minuter som användare ägnat åt dem. Poddserierna har också lockat nya målgrupper.

Ytterligare ett exempel på läsarengagemang kommer från Calle Godani, webbredaktör på Mitti, som vi hade besök av på Vi-redaktionen vid vår senaste inspirationsfika. Han  bjöd på några spännande lärdomar. Den ena var att Mitti lyckats få upp trafiken till mitti.se och engagemanget betydligt genom att blanda upp Facebook-postningar av länkar med sådana som enbart innehåller en bild eller en video. Den andra var att det inte längre lönar sig att boosta inägg med pengar på Facebook. Spridning kan till och med bli bättre utan boost, enligt Calle Godani.

Det är intressant tycker jag att utforska läsarengagemang bredare än att det bara ska handla om den egna sajten. Poddengagemanget som Aftonbladet märker ger ju inte direkt vare sig sidvisningar, läsarintäkter eller annonspengar, men kan på sikt visa sig viktigt eftersom man knyter publiken närmare. Och en Facebookpost utan länk till den egna sidan kan tyckas bortkastad men i det långa loppet har relationen till publiken stärkts (vilket belönas av Facebook).

Denna text har tidigare publicerats på Dagens Media.

Imponerande framryckning hos dagstidningarna

I måndags släpptes nomineringarna till Årets Dagstidning, där jag satt i juryn för tre av priserna. Detta års juryarbete har varit extra roligt. Det märks att det finns en framtidstro i dagspressen som man inte kunde se för bara några år sedan, inte minst i lokalpressen.

Det faktum att två av tre nominerade i både Årets Redaktion och Årets Dagstidning (helhetspriset) är lokaltidningar bekräftar bilden. Det är något på gång.

I bidrag efter bidrag lyfts nya satsningar fram. Det är live-TV, nya annonsformat, betallösningar och sociala medier-initiativ. Många dagstidningar tycks ha lyckats skifta fokus och redaktionella arbetssätt. Från papper till digitala kanaler. Det roliga är att kreativiteten inte bara handlar om affären, som betalningar och nya native-format eller tekniken, utan om själva journalistiken.

Flera av tidningarna framhåller sin grävande journalistik, och ofta har man tagit hjälp av ny teknik för att åstadkomma den. Det är datajournalistik, crowdsourcing via sociala medier och snygg digital long-read.

De nominerade till helhetspriset är; Västerbottens-KurirenDagens Nyheter och Nerikes Allehanda. Fantastiska förebilder alla tre. Till Årets Redaktion är de nominerade Aftonbladets grävredaktion, Nerikes Allehanda och Västerbottens-Kuriren. Övriga nominerade i andra kategorier finns på TU:s hemsida.

Det är intressant att notera att 65 procent av befolkningen mellan 9 och 79 år fortfarande läser en dagstidning (enligt Nordicoms stora undersökning för 2015). I början av 2000-talet låg siffran på 82 procent, men nedgången är inte så snabb som somliga tycks tro.

Medieutredningen gjorde också, tillsammans med SCB, en intressant undersökning av dagstidningsläsandet där 5 000 slumpmässigt utvalda personer, från 16 år och uppåt tillfrågades. Varje dag söker fyra av tio svenskar själva upp information om det som händer i den egna kommunen. De som har en nyhetsredaktion på orten i högre utsträckning än de som inte har.

Intressant är också att på landsbygden och i mindre tätorter så är det vanligare att använda lokal morgontidning för att ta del av nyheter jämfört med tätorter med fler än 200 000 invånare.

Den 4 april utses vinnarna i Årets Dagstidning på Berns. Vem det än blir är vinnaren värdig.

Denna text har tidigare varit publicerad på Resumé.