På senare tid har många svenska lokaltidningsredaktioner åkt till Norge för att följa koncernen Amedia. På Årets Dagstidning som TU arrangerade den 4 april hade koncerndirektör Mari Velsand, blivit inbjuden och berättade intressant om hur koncernen jobbat.

Amedia har totalt 62 prenumererade tidningar och har sett en tillväxt i antal prenumeranter på 56 av tidningarna. Koncernen har nu 461 000 betalande kunder varav 26 procent är digitala. De olika tidningarna har 1,8 miljoner dagliga läsare varav 1 miljon digitala.

– För några år sedan fattade vi beslutet att det måste ju vara journalistiken som är vår affärsmodell. Det måste gå att få upp betalningsviljan digitalt. När vi började jobba målmedvetet hände det något i organisationen, i produkterna och med betalningsviljan, sa hon.

Den målmedvetna satsningen som Amedia har gjort är imponerade. Arbetet med att ta betalt digitalt tog fart när redaktionerna tittade igenom 11 000 artiklar/klipp för att hitta vilken typ av innehåll som konverterar till köp.

Exempelvis kom man fram till att näringslivsartiklar konverterade till försäljning bra medan kulturartiklar generellt konverterade dåligt. Samtidigt noterade man att mycket tid på redaktionen lades på kulturartiklar, till exempel förhandsartiklar inför evenemang, medan lite tid lades på lokala näringslivsartiklar.

Dessutom kunde man se hur materialet presenterades, att nytagna bilder och case med personliga historier hjälper till att ge högre läsning och även köp.

Insikterna ledde till nya prioriteringar när det gäller vilka kategorier som produceras och presenteras.

Intressant är att data-analysen visade att det som gick bäst bland läsarna var den goda lokaljournalistiken.

– Många var rädda att det bara det lätta klick-journalistiken skulle löna sig, men så blev det inte. Det har gjort det lättare att sälja in det till våra journalister som nu följer siffrorna på hur deras artiklar presterar, sa Mari Velsand.

Erfarenheten från Norge är att man även måste titta på det öppna innehållet. Amedia har kommit fram till att mellan 40-60 procent av innehållet behöver vara öppet för att locka in nya läsare och prenumeranter.

Att låta användarna själva bidra med bilder från evenemang i stället för de tidigare förhandsartiklarna sparar resurser och väcker intresse. Amedia-tidningarna har också börjat producera helt nytt material, som att de direktsänder division 2-fotboll. En bowlingtävling som sändes gav 24 nya prenumeranter. Och även en direktsänd russe-revy konverterade 30.

– Att på ett systematiskt sätt ta reda på vad som blir läst, att gå från att tro till att veta, är nyckeln. Vi träffar läsarna bättre i dag och den journalistik vi gör har högre kvalitet, konstaterade Mari Velsand.

En stor del av framgången handlar om att prioritera hårt. Redaktionerna har också börjat ha vissa journalister som jobbar med papperstidningen medan andra jobbar digitalt först.

Nästa steg är att se om utgivningen kan minska. Amedia har just nu två piloter där man går ned från 6 till 4 dagar i veckan.

– Ju mer vi klarar att vi får folk till att använda det digitala innehållet desto mindre risk att de säger upp sitt abonnemang när vi går ned i utgivning.

Att flera svenska mediehus inspirerats från Norge blev tydligt i den fortsatta diskussionen under Årets Dagstidning där Per Bowallius koncernchef på Mittmedia noterade att de arbetar med ”Amedia-modellen” med att använda data för att följa vad som blir läst och leder till köp.

Nu får Mittmedia 214 nya kunder per dag och har 17 000 plusabonnemang totalt.

Anna Lindberg, publisher på Östgöta media noterade att de också arbetat med digitalt först länge nu. Och att inget kommer gratis i den digitala världen.

– Vi måste vara nära vår publik så att vi gör det som är relevant för dem. Det är inte givet att människor väljer oss. Vi måste slåss för användarens kärlek, sa hon.

Dessutom slog hon ett slag på att även skriva sådant som inte många läser.

– Vi kan inte sluta med att skriva bokrecensioner bara för att fler tar del av sport, sa hon.