Hur räknar vi egentligen på våra intäkter? För många medieföretag har det varit en sanning att det fortfarande är papperet vi tjänar pengar på. Men allt beror på hur man räknar, säger Håkan Helander, Media 720, som nyligen pratade på TU:s analysdag.

De flesta tidningar och tidskrifter säljer paket där flera olika produkter ingår. Typiska paket är: Print och e-tidning, e-tidning och digitalt, enbart digitalt, print helg inklusive digitalt och e-tidning.

I alla kombinationer blir det viktigt att dela intäkten på de olika kanalerna som ingår i paketet när man redovisar, enligt Håkan Helander. Om vi till exempel säljer annonser så visas ju de annonserna i e-tidningen också, och intäkten ska då delas mellan papper och e-tidning (fast möjligen viktas om lite eftersom e-tidningen har kortare lästid än en papperstidning).

Om pappersprenumeranter har aktiverat sitt digitala konto – och använder det – ska intäkten delas mellan papper och digitalt.

Det är vanligt att enbart rent digitala kunder räknas som digital läsarintäkt, men när man även räknar in en andel av intäkten när det digitala ingår som en del i ett paket med print så blir det tydligt att det digitala bidrar i ännu högre grad till affären. Då kan man också lägga kostnader på rätt ställe – och se vilka produkter som är lönsamma. Och så kommer man troligen att se hur lönsam e-tidningen är medan helg-abonnemanget med print och digitalt inte kommer upp i samma marginal.

Dock tror Hålkan Helander att bara journalistik på papper och digitalt inte löser medieföretagens utmaningar. Vi måste också syssla med kringprodukter som exempelvis event, tjänster eller böcker.

Håkan Helander om paketeringar och intäktskalkyler.

Annat spännande från TU:s analysdag:

• Bonnier News Brand studio har utvecklat ett system som utvärderar native-artiklar efter 6 olika parametrar i 64 olika kombinationer och följer hur de presterar när det gäller aktiv lästid (viktigast!) och sidvisningar, berättade Johan Wilberg. Parametrarna är fokus (produkt eller kontext), vinkel (informativ el känsla), rörligt (ja nej), artikelbild (genre, kund, proffs, ingen), röst (vem pratar i repet, tex kund case, extern expert, ingen/reportern), tillägg (lista, faktaruta). Det visar sig till exempel att rörligt inte är en så viktig framgångsfaktor som man kunde tro. Och att vilka kombinationer som är lyckosamma skiljer sig mellan DN, DI och Expressen, där till exempel känslovinklar föga överraskande funkar bättre i Expressen än hos DN och DI.
• Li L’Estrade, innehållsutvecklingschef Mittmedia berättade om lärdomarna sedan koncernen från oktober tar betalt för alla artiklar, efter att först ha låtit dem vara öppna i en timme. Den gamla sanningen att det är unikt material som konverterar stämmer inte helt. I stället drivs köp ofta av breaking news – om tidningen är nyhetsledande, exempelvis gav stormen Alfrida massa nya betalande besökare hos Norrtelje tidning. Unikt material är dock viktigt för att minska avhopp. Livesänd sport konverterar fortfarande, men enstaka stormatcher riskerar att locka många betalande som sedan hoppar av. I stället riktar koncernen in sig på att sända hela serier.
• Man kan konstatera att tidningsbranschen har kommit en bra bit när det gäller dataanalys – längre än tidskrifterna. Nu är utmaningen att dra rätt slutsatser av alla siffror vi samlar så att de kan omvandlas till pengar och kundupplevelser.

Denna text har tidigare publicerats på resumé